Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad - 9. Västra Ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTRA NY SOCKEN. 89
Soop och Claudius Tott. »Imedlertijd är intet försummat», säger Hjäme, »at
upsökia och fråga effter allehanda Mineralvatn, reest härt och tvärt, och probe-
radt det ena efter det andra, dock inga fullkomliga funnit, uthan at de allenast
hade en lijknelse der til. Och emedan iag i några åhr intet erhölt, det jag
sökte, begynte iag entlig ledas der wed, och twiflade at kunna komma till det
mig föresatta Måhlet aff dhetta ährendets framgång; In til den högste GUdh
behagade sådant mitt förehafvande nådeligen främia, i det at en Källa i Nyy
sochn på Medewij ägor under stora Baggeby begynte blifva rychtbar, äfven då
Hög:te Sahl. Herr GUSTAF SOOP samma Godz nyligen hade til sig löst.
Hwar öfver den Sahl. Herren, som uthom Landz wed åthskilliga sådana Brun¬
nar warit, den förhoppning fattade, at han entlig hade funnit det på sina Ägor,
som han så ijdigt annorstädes sökt. Sände mig altså 2 Bouteller väl förseglat,
dem iag på åthskilligt sätt proberade.»
Följande året, eller 1678, reste Hjäme emellertid själv till Medevi och från den
25 juli 8. å. daterar sig Medevi källors egentliga upptäckt, enär han då »befant,
at thet icke war något gement eller ofulkomligt Watn, uthan en rätt Martialisk
Suurbrun, aff samma innehåld, som andra berömda källor, the mäst äro i roop».
Till att börja trodde man ej mycket på vattnets kraft, och brunnen var
följaktligen ej mycket besökt. Men som sedermera flera besökande befunno sig
stärkta till sin hälsa och därtill änkedrottning Hedvig Eleonora ankom till Me¬
devi, så »kommo de från alla orter, så at de intet alla finge rum, uthan måste
en stoor deel behielpa sig under bara Himmelen» (se fig. 214 östgld I sid. 359).
De mineralkällor, som f. n. äro i bruk äro:
Högbrunnen, funnen vintern 1677 och högtidligt invigd den 25 juli 1678.
Den har sedan dess, d. v. s. i över 230 år varit använd. Källan blev genast
murad och överbyggd med ett åttkantigt trähus, vilket kvarstod ända till 1809,
vilket år ett nytt hus uppfördes. Å en sten, insatt i gaveln, stod inristadt:
»Återupptagen 1678. Ånyo överbyggd 1809.» Detta hus förföll dock snart samt
revs 1866. Numera är källan i den ståtliga s. k. Högbrunnsarkaden. Hög-
brunnsvattnet håller 0,17 58 delar kolsyrad järnoxidul på 10,000 del. vatten.
Radioaktiviteten är 517 v. e.
Engdahlskällan, upptagen av d:r E. Engdahl, har en jämhalt av 2,6 3
del. på 10,000 del. vatten.
Kamrerskällan, upptagen 1860 av kamrer Becklin.
Andra källor hava varit Gustav Adolfskällan, upptagen i slutet av 1700-talet,
överbyggd 1801 och invigd 1802, med ny överbyggnad 1832, som nedrevs 1863;
Amiralskällan, upptagen, överbyggd och invigd 1810. Denna källa ansågs vara
den gamla Rödbrunnen eller Röda källan på skogen, som varit känd och använd
redan under katolska tiden, och som skulle blivit funnen så som ovannämnda
traditioner förmäla; Hjärnekällan, upptagen 1878, samt Intendentskällan 1881.
Ännu äldre, även nedlagda källor, hava varit Dalbrunnen, upptagen och nedlagd
redan under 1600-talet, Wachtmeisterska källan, upptagen 1800 och 1847 ledd
till kallbadanstalten, samt den 1826 upptagna och på 1850-talet nedlagda Inten¬
dentskällan. — Vattnet har isynnerhet visat sig verksamt mot gikt, reumatism,
bleksot, magsyra samt andra oordningar i matsmältningen och underlivsorganen,
varjämte gyttjebaden användas med fördel mot lamhet och svulster.
Vid Medevi brunns första öppnande bodde tvivelsutan brunnsgästerna i när¬
liggande torp och byar, men redan under Hedvig Eleonoras tid började man att
bebygga platsen, och år 1800 funnos här omkring 50 hus, bland vilka särskildt
ännu märkas de bland brunnsparkens uråldriga träd befintliga gamla små bygg¬
naderna med höga tegeltak och förstugukvistar. Dessa bära ännu namn efter
de adliga familjer, som bebodde dem under 1700-talet. Bostadsförhållandena
hava alltjämt förbättrats. Den s. k. intendentsbyggnaden i tre våningar är en
av de senast uppförda. — Framför Högbrunnen är en av J. F. Kjellberg mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
