Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 2. Bankekind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANKEKINDS SOCKEN. 111
urnor m. m. äro vid grustäkt funna vid lägenheten Påvekullen ö. om
Strömsbro o. s. v.
Folkmängden var omkr. 1754: 980, 1790: 1,103, 1830: 1,157, 1850:
1,177, 1895: 1,237, 1914: 1,101. — Kommunens kassor 1910: kyrkokassan
kr. 3,359, fattigkassan kr. 5,144, Bergmanska fonden kr. 229: 80, J. R.-
fonden kr. 975:22, Arnellska fonden kr. 765. Donation är i övrigt gjord
av landshövdingen Axel Löwen (f på Grävsten 1802) till förmån för de
fattiga, varigenom från Grävstens säteri årligen skola utgå 2 t:r vete,
10 t:r råg, 2 t:r ärter och en kontant summa, som av pastor, kyrkovärdar
och fattigföreståndare skall utdelas till hälften kort före jul och den andra
hälften vid Kristi himmelfärdsdag. En annan donation är av överingenjören
Anders Alreik, som 1865 till socknen testamenterade Grävstens egendom, av
vars avkastning, sedan åtskilliga stipendier utgått till Uppsala universitet
och Linköpings allmänna läroverk, 50 t:r spannmål årligen skall utgå
till löneförhöjning åt folkskoleläraren, 10 t:r till skrivmateriel, premii-
böcker, böcker åt nattvardsbarn och sockenbibliotek samt en obestämd
summa till kläder åt fattiga skolbarn. — Folkskolorna vid kyrkan och
Grävsten ha 2 lärare med tills. 95 skolbarn och 3 småskolor var sin l:a.
Är 1837 grundades här den s. k. Grävstenska skolan av brukspatronen
Didr. Reder, som underhöll skolhus, lönade lärare och bekostade all
skolmateriel. Godsets barn hade där fri undervisning, som även erbjöds
åt övriga barn i församlingen men begagnades endast av få, dels på
grund av skolans avlägsna belägenhet, dels därför att undervisningen
endast meddelades under årets fyra första månader. Växelundervisnings¬
metoden användes. — Här äro 2 handlande och 5 handtverkare.
Gårdar.
Allmingstorp, V4 m., 26 har. Då Bo Jonsson 1683 gjorde ett jordskifte
med Askaby kloster, gav han detsamma bl. a. 1/c attung och »thridiungen af
allo thorpeno som är enna marka skipa» i Almenningxthorp. År 1413 tilldömdes
vid räfsteting nämnda kloster ersättning för de gårdar, som det mottagit av Bo
Jonsson, men vilka blivit skattlagda. Bland dessa var Almennings thorp »enna
marc afgeldz». Har under 1600-talet innehafts av Erik Slätte samt senare av
bönder. Tillhörde 1882 och ännu J. A. Nilsson.
Asksäter, 1/a m., 28 har. Rangvald i Askasceter nämnes som fasteman 1361
och 1370. Likaså Holmger 1368 och 1378. År 1384 och 1385 förekommer
Olawer i Askosaeter som underhäradshövding. År 1391 skriver han sig Olauer
Thorteson och hade i sitt sigill en ruta i sköld utan hjälm. År 1411 är
Harald härstädes fasteman. Har även senare tillhört flera ägare, f. n. 3.
Banka, 2 m., 196 har. Bankadha kallas gården år 1383, då 10 spanns av-
gäld härifrån skiftades från Bo Jonsson till Askaby kloster. Innehades under
1600-talet under livstids frihet av majoren Knut ödla (f 1652), varefter hans
måg kaptenen Peder Skutenberg (f 1670) den 8 febr. 1655 av k. Karl X Gustav
fick expektansbrev på Bancka, Gården innehades sedermera av honom och
hans släkt till 1683 som säteri. Ägdes 1910 av A. P. Pettersson, Juby, och J.
A. Liljegren.
Bemelsbo, 1/s m., 20 har, och Billinge, 3/4 m., 111 har, hava sedan 1600-
talet tillhört och höra ännu under Sturefors.
Bjärstad, 23/4 m., 197 har. År 1411 utfärdades fastebrev å jord i N. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
