Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 2. Bankekind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 BANKEKINDS HÄRAD.
S. Bjaerastadum, som Gusten i Solunte avträdt till Håkan Benktsson. Bjärstad
med kvarn ägdes genom byte 1675 av Kristina Gylienstjerna. */2 m. har förr
varit kronoskogvaktareboställe men försåldes från kronan omkr. midten av 1800-
talet; 1 m. har varit indraget trumpetareboställe, som var indraget redan 1850,
omkring vilken tid det utbyttes till komministerboställe. En del av Bjärstad
hörde under 1700-talet under Grävsten, och en del har till senare tid hört till
Adelsnäs fideikommiss. l3/4 m. har 4 ägare.
Erikstad, 61/8 m., 753 har. År 1361 omtalas Gudmund härstädes som faste-
vittne. Namnes 1381 under namnet Erizstadha. Tore och Inge samt Johan
Ingaeson omtalas här på 1380-talet. År 1407 omtalas Jon Gudmundsson i
Erikstad som häradshövding i Bankekind. Erstad frälse tillhörde 1683 Kristina
Gyllenstjema samt hörde som rå och rör under Strömsbro, men indrogs. Se¬
nare har gården tillhört Adelsnäs fideikommiss men på sista tiden blivit utbytt.
Numera tillhöra 57/« m. D. Henning Danielsson, övre Erikstad x[i m. hör till
Yadstorp.
Fillinge, 5 m., 568 h. Johan i Fillinge var 1362 och Sigge härst. 1368
fastemän vid tinget. På samma sätt omnämnes Jon i Fyllinge 1377, Haquon
1389 och Stenar 1406. År 1402 gav riddaren Knut Bosson (med griphuvud i vap¬
net) å egna och sin syster Margaretas vägnar herr Bengt Niclisson fullmakt att
av herr Tomas van Vitzen inlösa en hel mängd gårdar bland dem även Fil¬
linge. År 1407 avträdde Olov Bodgeson till Stenar i Fillinge jord härstädes i
utbyte mot annan jord. övre Fillinge, 2 m. frälse, tillhörde redan under 1600-
talet Sturefors. Har måhända därefter år 1700 varit skildt därifrån men åter¬
kommit och tillhör än fideikommisset. En del ägdes 1686 av v. presidenten
Bengt Gyllenankar (f 1696) och 1700 av presidenten Johan Rosenhane (f 1710).
En annan del donerades till hovrättsassessoren Håkan Cederqvist (f 1655) men
såldes av hans arvingar till Sven Franc. Återkom senare till kronan. Nedre
Fillinge, 1 m. frälse, donerades 1662 till riksrådet Gust. Bonde (f 1667) och
utbyttes vid reduktionen av hans son, k. rådet Karl Bonde (f 1699). Hörde
1726 och även senare under Grävsten. Tillhörde vidare och till senare tid
Adelsnäs fideikommiss. Fillinge, 3 m., tillh. nu 8 ägare.
Frösslunda, l7/8 m., 208 har. År 1337 den 10 juli pantsatte riddaren
Karl Näskonung en åtting i Freslundurn för 40 mark pgr, som han lånat av
Linköpings domkyrka att betalas följande 11 november mot villkor, att om ej
panten inlöstes, den skulle tillfalla kyrkan mot en av gode män bestämd mel-
langift. På samma villkor pantsatte han den 27 aug. s. å. ytterligare en åtting
härst. till samma kyrka för 30 mark pgr, och den 19 sept. s. å. pantsatte han
åter 6 åttingar här för 200 m. pgr, som han lånat av biskop Karl i Linköping,
vilka pgr skulle betalas vid pingst följande år mot i övrigt nyssnämnda villkor.
Arvid i Fröslundha nämnes som fasteman 1377,1381, 1382,1389, 1411 och 1413.
Har allt sedan 1600-talet hört under Sturefors.
Oastorp, V2 m., 35 har. Jowan i Gasatorp nämnes 1406. Har förr hört
till Grävsten. Tillhörde 1852 änkefru Sallberg, 1882 prostinnan C. Strömmen-
berg, 1895 fru Sofia Dahlström och 1910 C. J. Samuelsson.
Grävsten med Gräva, 5 m., 1,138 har. Vid ett jordskifte år 1396 fick
Laurins Fröstensson ett gods i Grafwa av Askaby kloster. Skrives samtidigt i
ett annat brev Graeva. Grafwu omtalas bl. a. 1419. Vidare har gården under
namnet Gräfva till en del varit klosterhemman. Efter reduktionen var alltsam¬
mans krono, och senare hörde en del till hertig Johans arvegods. År 1626 köp¬
tes egendomen av ståthållaren Erik Jöransson Ulfsparre (f 1631) samt tillhörde
sedermera hans måg, riksrådet Gust. Bonde (f 1667) samt såsom säteri dennes
son k. rådet Karl Bonde (f 1699), som utbytte detsamma från reduktionen.
Tillhörde 1700 hans änka, Maria Gust. Gyllenstjema (f 1737) samt vidare hen¬
nes måg. sedermera riksrådet Wilhelm Ludvig Taube, som sålde egendomen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
