- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
113

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 2. Bankekind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BANKEKINDS SOCKEN. 113
riksrådet och fältmarskalken Gust. Ad. Taube. Efter hans död 1732 tillföll
egendomen sonen, generaladjutanten Hans Henrik Taube, vilken sålde densamma
till sin måg, kammarrådet Johan Steuch (f 1769), som säges betydligt hava
förbättrat egendomen. Ägdes vidare av dennes son, majoren Joh. Henr. Steuch
och hans syster Charlotta Sofia, gift med ryttmästaren Jöran Måns Ulfsparre.
Genom köp övergick egendomen år 1780 till generallöjtn. Axel Löwen, i vars
ägo tillhörande torp bebyggdes med nya bostäder, mestadels av sten. Efter hans
död härstädes år 1802 innehades densamma såsom änkesäte av hans efterlevande
maka Kristina Emscn (f härst. 1827). Skulle enligt en uppgift sedermera hava
tillhört deras son Johan Löwen såsom fideikommiss, vilket likväl icke stäm¬
mer med hans dödsår, som var 1820. År 1834 tillhörde säteriet brukspatron
Didrik Reder och från år 1847 överingen. Anders Alreik, vilken vid sin död
1865 hade testamenterat detsamma till Svinstads församling.
Huvudbyggnaden är ett äldre envåningshus av trä, beläget nära Svinstads-
och Översjöarna. I stället för den med en längd av 270 fot under tegeltak år
1840 byggda ladugården uppfördes en ny präktig dylik 1904. År 1840 anord¬
nades även tröskverk för vattendrift. Egendomen har förr med underlydande
utgjort ett storartadt gods, och åren 1700 och 1726 hörde hit 16 gårdar inom
socknen. Omkring 1750 voro de underlydande hemmanen 25, då dessutom
hörde till säteriet tvenne knipphammare, som inrättades av kammarrådet Steuch,
och efter hans maka kallades Sofielund. Vid samma tid fanns här 15 rå och
rörs torp samt 11 torp på bondehemmanens ägor. — Avståndet till kyrkan är
0,5 och till Linköping 1,8 mil.
Gulltorp, */s m., 32 har. År 1369 levde Gulla i Gräva. Det är icke omöj¬
ligt, att denna gård blivit bebyggd av och fått namn efter honom. Har allt sedan
1600-talet hört till Sturefors, dit även Helgetorp, 1/s m., 11 har, och Hulte-
kulla, V* m. 45 har, höra.
Jordstorp, 1 m., 225 har. Sigrid Johansdotter tillbytte sig 1 attung med
tillydande Joarsthorp år 1375 av Vadstena kloster. Hon hade i sitt sigill en
med två vingar prydd hjälm i skölden. År 1379 skänkte hon, som bodde i
Nelhammar i Småland, till Askaby kloster 1 attung jord och en spanns avgäld i
Jovarstorp. År 1414 återfinnes Jöns Niclisson här såsom underhäradshövding i
Bankekinds härad. Jordstorp donerades tills, med Fillinge 1662 till Gust. Bonde
och kom under Grävsten. Kom sedermera under Adelsnäs, men skildes därifrån
genom byte omkr. 1909. Tillhörde 1910 G. Andersson.
Karlebo, l1/* m., 170 har. Ingolv i Karlaby var underhäradshövding år
1369 och 1370. Nämnes 1382 och 1389 samt kallas Karlabo. Åtminstone en
del har hört till Grävsten. övra Karlebo tillhörde 1852 löjtn. Teofil Joh. Tisell.
År 1882 tillhörde 3/i m. och 1895 l1/4 m. G. V. Larsson. Nedra Karlebo, V4
m., var redan på 1850-talet indraget militieboställe och är i senare tid försålt.
Har nu 3 ägare.
Knutstorp, */4 m., 53 har. Hörde från 1600-talet och ännu länge under
1800-talet under Ekenäs. Ägdes 1882 och 1895 av G. V. Pettersson samt
1910 av C. J. Olsson. — Kräpplinge, 1 m., 42 har. Tillhörde 1686 och 1700
arvingarna efter Karl Jörgen Kagg (f 1686). Har sedan länge haft 3 ägare.
Lerboga, 2 m. om 271 har. Kallas 1378 Lithbuge. Drotset Bo Jonsson
gjorde 1383 ett jordskifte med konventet i Askeby och gav dem bl. a. 21/a at-
tungar i Lidhbuga. År 1389 och 1391 nämnes Joan i Lidbogha som fasteman.
År 1852 tillhörde 1 m. K. J. Metzén och 1 m. bönder. År 1882 och 1895
hade organisten C. M. Falén och Ernst Jakob Kindström 1 m. vardera, vilka
1910 tillhörde J. A. Karlsson och Kindströms barn.
Llnneberga, 31/* m., 906 har, varav 21//4 m. med undantag av någon kor¬
tare tid sedan 1600-talet hört till Sturefors; 1 V’4 m. har haft skilda ägare,
f. n. fem.
8—152493. IUdderstail, Östergötland. //.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free