Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 5. Vårdsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 BANKEKINDS HÄRAD.
A norra väggen inuti kyrkan är en liten minnessten med följande
inskrift: jungfru Krist. Magd. Elisesen, f. d. 1 okt. 1708. Sedan hon i
nitisk gudsfruktan, sällsynt människokärlek, rena seder fullbordat ett
ärofullt livs lopp, lämnade hon d. 14 dec. 1771 sin själ himmelen, sin
kropp jorden, sitt namn den efterlevande dygden. Tacksamhetens sör¬
jande reste denna minnesvård. Flera gravar finnas i kyrkan bl. a. vid
koret en för bokhållaren Olof Hansson j* 1662 och hans maka Katarina
Pålsdotter j 1667.
Ringklockorna hänga sedan 177)4 i tornet, därförut i en trästapel. A
storklockan läses:
När klangen af min röst, O kristen, örat hinner, Kom till det helga rum att
dyrka Herren Gud. Lef för det goda blott för himlens sköna bud. Till dess
vid lifvets slut jag om din död påminner.
Å andra sidan omtalas, att denna klocka göts i Stockholm av Karl Aug.
Norling år 1848, då stiftets biskop Joh. Jak. Hedrén var kyrkoherde här, löjtn.
Joh. Fredr. Odencrantz ägde Vårdsbergs säteri, Zach. Gistedt var komminister
och And. Andersson i örminge kyrkans föreståndare. Å den något mindre kloc¬
kan läses:
Vi lofve Dig, O store Gud! Med makt och ära går Ditt bud. Ditt helga
ord kring himlar och kring jord. Helig, helig, helig är Herren Gud.
Å andra sidan omtalas, att densamma göts av firman Joh. A. Beckman i
Stockholm år 1887, då Karl Alfr. Comelius var biskop, Frans Vilh. Glimborg
kyrkoherde här och Per Otto Reinhold Andersson var kyrkoföreståndare.
Före sin sista omgjutning av Elias Arenhart i Norrköping hade
storklockan blivit omgjuten, efter vilken sista omgjutning å densamma
lästes:
Denna klocka blev omgjuten, Sedan som hon sönderbruten Hade mist sitt
sköna ljud. Derför månge kristna fromma, Som till kyrkan gärna komma, Till
att tidigt tjäna Gud, Ville var sin hjälp tillskjuta, Att man måtte henne gjuta
Då hon mycket bättre blev, Vilket skedde på den tiden Då när Sachsar köpte
friden Och man detta året skrev 1708. När konung Karl de ryssar slog, Och
biskop Spegel omsorg drog För detta stift och denna ort. Gud vare lof som väl
har gjort!
I tornet förvaras en tavla (Jesu födelse), en träbild m. m.
Av fornlämningar märkas en runsten, som sedan 177)4 är insatt i södra
yttre tornmuren. Inskriften angiver, att Östen reste denna sten efter sin
fader Torer. De två bitar av runstenar i vapenhusgolvet, som omtalats,
äro troligen endast stenar med oregelbundna inristningar. Bautastenar
finnas, och ännu flera hava funnits, å ett gärde vid Månestads mellangård.
I hagarna bredvid äro stensättningar. Ättekullar och stensättningar
märkas även vid Frösäter under Ginkelösa, Viskeryd, Rogestad, Himna,
Hovetorp, Gammaltorp och Vimarka. I början av detta århundrade
omtalas även ättehögar i Vårdsbergs storäng och i en av samma gårds
hagar åtskilliga större stenar, vilande på tre små runda stenar, varjämte
på ett högt berg i samma hage äro uppförda en mängd stora avlånga
stenar av såsom det tyckes 10—20 skeppunds vikt, vilka äro lagda i en
större rundel omkring en större fyrkantig sten. Samtidigt omtalas även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
