Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 5. Vårdsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRDSBERGS SOCKEN. 133
omkring kyrkan en cirkelformig stensättning, med en diameter av omkr.
en sjättedels mil. Yimarka har enligt sägnen fordom varit säte för jarlar
eller för någon »småkonung». A Yimarks källaregård finnes ännu en
väl bibehållen källare av fast bruk med murar och stenfot av gråsten.
Den är avdelad i tvenne rum. Yalven äro av huggen täljsten. I de
fyra hörnen sänka sig valvbågarna och sluta 8 dm. nerifrån golvet, och
höjden av varje sida midt upp blir 2 m. Den till det inre valvet le¬
dande gluggen har enligt sägnen haft den järndörr, som nu utgör kyr¬
kans sakristidörr. Yttre valvets dörr är 9 dm. bred och 1,5 m. hög.
Till höger om ingången till inre valvet är en fyrkantig nisch. Ovanpå
valven är gråsten och murbruk. A prästgårdens ägor, 1,5 km. i nord¬
ostlig riktning från gården, är en s. k. domarering. I ett stenrös å Vi-
marka byggnadstomt tillvaratogs år 1834 en armring, delar av ringar
och spännen samt 156 arabiska och tyska mynt samt 1 anglosachsiskt.
Ur kyrkoböckerna meddelas följande utdrag: åren 1589 och 90 gras-
serade pesten härstädes; 1605 uttorkade Vårdsbergsån så, att fisk kunde
tagas med ’händerna; 1614 beslutades i sockenstämma, att vid bröllop
och andra gästabud maten skulle varligen gömmas efter överstånden
måltid, så att den icke förfares, att bröllop icke hålles söndagarna före
Petri och Pauli dag samt att mökvällar avläggas; 1616 beviljades, att
Vårdsbergs högtid skulle firas å Jakobi den störres dag; 1617 beslu¬
tade sockenstämman, att den skulle förnekas sakramentet, som icke före
påsk aflämnade spån till kyrkan; samma år skänkte hertig Johan mäss¬
tyg till kyrkan, 1622 och 1711 härjade pesten, och av 1742 års socken-
stämmoprotokoll av den 30 maj synes, att locken å likkistor vid denna
tid vanligen öppnades å griftegården före jordfästningen.
Folkmängden var på 1750-talet omkr. 734, 1790: 794, 1830: 937, 1870:
1,084, 1895: 881, 1910: 884 och 1914: 845. — Kommunens kassor 1910:
kyrkokassan kr. 556: 47, fattigkassan kr. 10,296: 43, Lövendal-Aströmska
fonden kr. 3,612: 67, Hurtigska fonden kr. 1,562: 93, Vahlströmska fonden
kr. 1,031: 83. — Vid folkskolan finnes 1 lärare med 70 barn; småskolan
har 1 l:a. — Här äro 3 handlande och 15 handtverkare.
Gårdar.
Björk&kla, V2 na., 30 har. Tillh. 1882 skolläraren A. G. Andersson, 1895
och 1910 L. A. Danielsson. — Bo, V2 m., 52 har. Tillh. från 1659 C. Mör-
ner. Ägare år 1882 och 1895 var Joh. Vilh. Larsson samt 1910 K. A. Jo¬
hansson.
Bökestad, även kalladt Bttckstad, 2l/i m., 158 har. Bökestath nämnes 1311,
då domprosten i Linköping Vimund testamenterar åtskilliga gårdar till stiftande
av en ständig vikarie vid Linköpings domkyrka, och år 1315 gav Mattias Tyr-
nersson och hans hustru Ingegärd bl. a. del i Bökestadh till stiftande av en
prebenda vid samma kyrka. År 1318 var Ingegärd Svantepolksdotter änka och
gav då för sin avlidne mans själ till förbättrande av jungfru Maria prebenda i
samma kyrka ånyo en del i Bökestad, med föreskrift, att en själamässa skulle
läsas i varje vecka. År 1384 nämnes Jöns i Böckestada samt 1387 och 1406
Olaver i Bökestad som fastemän. Bökestad 3/4 m- var ännu på 1880-talet krono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
