Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 7. Åtvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 BANKEKINDS HÄRAD.
värd gräsväxt men som beväxta med skog kunna lämna god avkastning. Vid
bestämmandet av betesmarkerna söker man å baroniet Adelswärd uppfylla trenne
önskemål: att få dem relativt små, men av god beskaffenhet, att de få en sa-
dan form att minsta möjliga hägnad åtgår för deras infredande samt att få dem
förlagda så nära gården som möjligt.
Till varje arrendegård upprättas en stängselkarta, vilken liksom åkerkartan
närslutes arrendekontraktet, och varav framgår vilka områden som upplåtas till
bete. Med den mycket växlande terräng, som förekommer i dessa bygder, kan
ej undvikas att i hagmarkerna medfölja områden, som bättre lämpa sig för skog.
och bestämmes i arrendekontraktet att jordägaren äger rättighet när han så önskar
avhägna dessa från betet. Om i den tilldelade betesmarken skulle finnas skog-
beväxta områden, som bättre lämpa sig för bete, avverkas dessa vid passande till¬
fälle. För att bibehålla gräsväxten ålägges arrendatorn i kontraktet att verk¬
ställa rödjning i enlighet med förvaltningens bestämmande. Å stängselkartan
angivas, vilka hägnader, som under arrendetiden skola borttagas eller nyuppsättas.
Mellan åker och äng slopas hägnaderna; likaså mellan inägorna. Genom detta
förfaringssätt samt genom reglering av hagmarkerna har betydlig hägnadsbesparing
kunnat ske. I den mån gärdesgårdame förfalla, utbytas dessa mot staket, vanli¬
gen bestående av en slana och 2 grova galvaniserade järntrådar på ekstolpar.
Den fördel och trevnad som dylika hägnader medföra framför gärdesgårdame
måste allmänt erkännas.
Man skulle kanske kunna draga den misstanken att stor svårighet möter, att
erhålla arrendatorer, då dylika förändringar göras med avseende å betet m. m.
Så lär dock ej vara förhållandet. Arrendatorns och jordägarens intressen sam¬
manfalla ju egentligen i dessa frågor: arrendatorn är bättre betjänt med mindre
och goda betesmarker än med stora och av sämre beskaffenhet; med avseende
å hägnader så är ju mycken hägnad i dyra arbetstider synnerligen betungande.
De till skog utlagda gamla betesmarkerna göms skogbärande så snart som möj¬
ligt. Större delen av desamma kultiveras med barrskog. Där djupare jordmån
förefinnes, inplanteras lövträd, huvudsakligen ask och ek. Under år 1907 t. ex.
utplanterades ej mindre än 11,600 askar. Ek uppdrages huvudsakligen genom
sådd. Uppkvistning av ek verkställes i stor utsträckning. Detta arbete anses
ha stor betydelse. Att så även måste vara förhållandet framgår med all tydlig¬
het därav, att kvistrent ekvirke betalas med tredubbla priset mot det kvistiga.
Eken uppkvistas i 2 omgångar, första gången vid 15 å 20 års ålder och andra
gängen vid 35 å 40 års ålder.
Av ovanstående inses väl, av vilken stor betydelse skogsskötseln å baroniet
Adelswärd är och som vilken faktor den ingår i godsets ekonomi. Att med den
rationella skötsel och det omsorgsfulla arbete, som här ständigt nedlägges ej alle¬
nast med kultiveringar utan även vad hägnader vidkommer, resultatet ock skall
bliva så godt som enastående, är ju självklart.»
De gårdar, som inom socknen tillhöra fideikommisset, äro förutom redan nämnda:
Bestorp, 1/a m., 178 har. Tillh. 1686 Slevringe och 1726, såsom det säges.
Näs. Köptes enligt jordeboken till skatte 1779 av Sigge Sparre. — Boetorp,
Södra, m., 10 har. Har till senaste tid räknats till Kinds h:d. — Bjässe-
rum, Östra, 2 m., 1,039 har. En del har varit donerad till H. Danckwardt,
en annan reducerad från Näs. Löstes till skatte på 1760-talet. — Björstorp,
1 2 m., 244 har. Rane i Björnatorp nämnes som fasteman 1362. — Bäckfall
1, Åtvid 1, Håckla 1, Yästantorp 1 m., tills. 512 har. De två förstnämnda
reducerades från Slevringe och de sistn. från Näs. Enligt jordeboken löstes
Bäckfall till skatte 1731, Åtvid 1773, Håckla 1. Håcklö 1762, Västantorp 1773.
— Ed 3/i, Ingelstorp 1/4, Tranebo Vs, tills. 756 har. Ed omnämnes 1362, da
fastebrev utfärdades på ett jordabyte, varvid Estrid i Musatorp gav Arnvid Isaks¬
son 4 attung i Oldhelfdhum mot lika mycket i Ed. Är 1409 var Arne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
