Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 7. Åtvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTVIDS SOCKEN. 153
legat under M:s sätesgård Nääs (se Slevringe här nedan). Tillhörde vidare sonen
ryttmästaren Gust. Maur. M., år 1675 dödad av kaptenen, sedermera generalen
i Sachsen, Erik v. Rosen. Sistnämnde Mannersköld var förövrigt en »orolig och
bullersamt man, som bland andra upptåg, han hade för sig, även på en höjd
vid Näs, uppkastade en förskansning, varifrån han med skarpladdade kanoner
besköt prästgården för att oroa sin ovän, kyrkoherden Lars Hirenius. Under¬
stundom brukade han även rida förbi prästgården på hummelstänger, med vilka
han då slog sönder fönsterrutorna.
År 1683 reducerades egendomen, men utbyttes följande år mot köpegods av
ryttm. Mannerskölds arvingar. Genom nämnde ryttmästares änka, Adriana de
Besche, innehades egendomen sedermera av hennes andre man, ryttmästaren Otto
Reinh. Bock (f 1704). Vid hennes död 1715 ärvdes Näs av hennes dotter
Anna Eva Mannersköld, gift med översten Frans E. Fock. Då hon dog barn¬
lös såsom den enda kvarlevande av sin ätt, testamenterade hon Näs till kapt.,
sedermera riksrådet Fr. Ulr. von Rosen, vilken år 1764 överlät såväl denna
egendom som ock andra hemman till Åtvids kopparverksbolag, vars intressenter
sedermera överläto äganderätten till krigsrådet och titulärlandshövdingen Joh.
Adelswärd. Genom en av nämnde A. och hans maka, Katarina Funck, upprät¬
tad testamentarisk disposition av den 20 dec. 1781 stiftades Adelsnäs med un¬
derlydande till fideikommiss, under namn av Baroniet Adelswärd, det enda baroni
i Sverige. Kungl. Maj:ts stadfästelse härpå erhölls den 9 maj 1783, då egendomen
även erhöll sitt nuvarande namn. Om Adelsvärdska släkten utgår på manssidan,
skall k. maj:t förläna denna »egendom till någon annan av dess trogna undersåtar,
som därtill kunnat visa sig värdig». Företräde äger därvid om möjligt någon
av namnet å kvinnolinjen, varvid namnet följer. Efter fideikommissets stiftares död
1785 har detsamma innehafts av följande hans efterkommande i rätt nedstigande
led, nämligen översten Erik Jöran (f 1810), majoren Johan Karl (f härst. 1852)
och Erik Seth, som avled utan manliga bröstarvingar år 1868. I enlighet med
fideikommissbrevet övergick fideikommisset då till den sistnämndes äldsta syskon¬
barn ryttmäst. August Teodor Adelsvärd på Stäringe i Södermanland, som vid
denna tid uppnått en ålder av 65 år.
Dispositionen av godset överlämnades av honom till äldste sonen, underlöjtn.
och stationsingenjören Axel Reinh. Aug. Adelsvärd, som efter sin faders död
1887 tillträdde fideikommisset. Från år 1900 har fideikommisset innehafts av
f. statsrådet, bergsingenjören Axel Teodor Adelsvärd.
Adelsnäs är omtaladt för sin park och sina trädgårds- och andra anläggningar
på den halvö, som sträcker sig ut från södra stranden av Bysjön. Av den
gamla mangården kvarstår nu endast de av sten uppförda biblioteks- och biljard-
flyglarna, delvis numera använda för annat ändamål. Manbyggnaden, ett reve-
teradt envåningshus, är numera nedtaget.
År 1908 beskrives skogsvården m. m. å fideikommisset tillhörande mark av en
förf. sålunda: Å baroniet är så godt som allt jordbruk utarrenderadt, endast ett
par hundra tunnland, huvudgården Adelsnäs, är under eget bruk. En sak av
synnerligen stor betydelse är sålunda här, att arrendekontrakten avfattas så att
skogsintresset i möjligaste grad tillgodoses.
För varje arrendebortsättning genomgås noggrant såväl åker- som skogs- och
betesmark till det hemman, som skall utarrenderas. Med avseende å åkern till¬
ses, att endast sådan medtages i arrendet, som verkligen lönar sig att bruka;
mindre, avlägsna lyckor samt odlade mossar av sämre beskaffenhet o. d. ute¬
slutas sålunda. En karta upprättas över den åker, som skall ingå i arrendet,
vilken sedermera närslutes arrendekontraktet. Härefter kommer frågan till betes¬
marken. Ä baroniets egendomar liksom å de flesta andra ställen i mellersta
Sverige ha hittills hagmarkerna upptagit ett alldeles för stort rum. Man har till
hagmark hänfört stenbundna och magra områden, som ej lämnat någon nämn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
