Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Björkekind - 4. Tåby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 BJÖRK BKINDS HÄRAD.
son (Grip). Efter hans död hölls arvskifte den 18 juni 1467, och som han
var änkling och barnlös, tillföll Mem hans fader hövitsmannen i Östergötland,
ridd. Erengisle Nilsson (f barnlös 1469). Efter honom känna vi ingen ägare
förr än under 1500-talet, då befallningsmannen på Vadstena slott Joen Karlsson
(Gås) skrev sig till Mem. Han var gift med Agneta Arendtsdotter ömflykt,
vilken efter sin förste mans död 1569 gifte om sig med ståthållaren Esbjörn
Pedersson (Lilliehöök). Han erhöll Mem till evärdelig ägo genom k. brev av
den 29 nov. 1568. Tillhörde vidare hans dotter Ebba, som var gift med ståt¬
hållaren Jost Georgsson Kursell eller Kurtzel (f 1606), 1645 deras mag, v.
amiralen Henrik Fleming, 1652 hans änka Sigrid Kurtzel, 1663 och 1680 deras
måg, översten Erik Bagge av Berga (f 1692). Kallas vid denna tid >gammalt
säteri, väl byggdt med stenhus, bestående av 3 mantal allodialhemman» med Stens-
vad som ladugård. Säges 1687 bestå av 2 mantal med 1 mantal avhyst Sätra. Vid
reduktionen åtcrerkändes säteriet till kronan, men för de stora omkostnader
sistnämnda ägaren nedlagt på gården tilläts det honom att behålla den emot
andra gods enligt kammarkollegii brev av d. 18 dec. 1683, vilket byte konfir¬
merades av k. Karl XII d. 14 sept. 1712. Såväl nyssnämnde Erik Bagge som
hans son, ryttmästaren Erik Bagge (f 1705), och sonson, ryttmästaren Erik Jakob
Bagge (f 1728), hade sedan egendomen. På 1720-talet såldes den till lagm.
Daniel Sparrsköld, vilken var ägare till sin död 1739, då besittningsrätten över¬
togs av hans änka Hedv. Kristina Spens. Vid hennes död 1758 övertogs åt¬
minstone vården av godset av hennes måg, amiralen och landshövdingen Didr.
Henr. Taube, gift med Jakobina Sparrsköld, som avlidit 1751. Ärvdes av deras
enda dotter Hedvig Maria Taube (f 1785), som var gift med landshövdingen
Fr. Ulr. Hamilton, varigenom han blev Mems ägare. Tillh. vidare deras yngste
son kornetten Malkolm Hamilton. Vid hans död 1803 tillföll egendomen hans
syskon och ärvdes J/3 av systern Beata Hamilton, gift med Evert Fredrik v.
Saltza (se Sörby i örtomta), som samma år tillöste sig det övriga. I hans ägo¬
tid förbättrades egendomen i hög grad, så att utsädet ökades till 3 gånger så
mycket som 50 år förut. Särskildt blevo de kärrmarker på skogen, som Mem
fått i utbyte för ängsmarker, vilka avståtts till Göta kanal, med mycken kostnad,
men också vinst, upptagna. Då von S. dog, ärvdes Mem av hans söner, rytt¬
mästaren Karl Anton Filip v. S. och kaptenen Edv. Malkolm v. S., samt dött¬
rarna Hedv. Charl. Katarina Fock (f 1875) och Mariana Fredrika De la Gardie.
Den äldste sonens lott utlöstes av syskonen. Efter änkefru Focks död ärvdes
hennes andel av hennes enda dotters barn Edv. Gust. Malk. Leijonhjelm, dispo¬
nenten Karl Henr. L. och Augusta L., g. m. kommendören Karl Aug. Puke.
Tillhörde 1895 ovan nämnde kapten E. M. v. Saltza samt hans brorsöner Her¬
man Edvard v. S. och notarien Jakob Ludv. v. S. samt f. n. denne senare
jämte Tegelbruksaktiebolaget Ramunder, vilket bolag äger 7 8 m. Mem eller
Beatelund med Sätra 3 8 m. och tegelbruk.
Flera sägner berättas från Mem. Enligt en skall den tappre sjöhjälten Jakob
Bagge av Boo hava ägt säteriet, och Tuneld uppgiver till och med att B. skall
ha erhållit förläningsbrev av kon. Johan IH, dat. d. 3 juli 1578,1 genom vilket
konungen skulle skänkt B. säterifrihet på dess gamla frälsegård Memb for dess
trogna tjänster. Tuneld tillägger även att Jakob Bagges son, Erik, sedermera
ägde Mem. Jakob Bagge hade dock endast två söner, Johan och Jakob. Enligt
cn annan berättelse skulle amiral Bagge endast vistats härstädes på något besök.
Ett ännu befintligt källarvalv av 4,7 m:s längd och 2,3 m:s bredd med ett
litet fönster högt uppe å muren skall då av honom begagnats till sängkammare.
Måhända detta dock i stället varit ovannämnde överste Erik Bagge, som under
1 Efter utst&nden sjuårig krigsfångenskap i Danmark hemkom Bagge till Sverige 1570
och dog i Stockholm den 14 januari 1577.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
