Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Björkekind - 4. Tåby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TÅBY SOCKEN. 193
tidernas lopp tillagts föregående ägarens, amiral Flcmings titel eller tvärtom
denne, som fått sin mågs namn.
Under stridigheterna mellan konung Sigismund och hertig Karl hade den
senare på sin marsch till Stegeborg här sitt läger och högkvarter under några
dagar. Från denna tid berättas följande: En av Mems forna ägare hade på ett
av sina härnadståg hemfört de tolv apostlarnas bilder av gediget silver, vilka
vid fester plägade användas som bordsprydnader. Under en sådan festlighet
skall underrättelse ha ankommit om hertig Karls framträngande till Stegeborg.
I största hast inmurades eller nedgrävdes då de tolv bilderna, varefter han till¬
sammans med sitt folk följde hertig Karl ut i striden, från vilken han såsom
det förmäles aldrig återkom. En ägare av Mem, D. H. Taube, lät anställa
grävningar i valven och hade så när skadat husets grundvalar.
Afzelius berättar i Svenska folkets sagohävder denna sägen på följande sätt:
Sägen är, att Jakob Bagge från sina krigståg, dem krönikorna icke alla
nogsamt kunnat beskriva, hemfört en stor skatt, bestående av tolv apostlabilder
av gediget silver, stora som tolv års gamla barn, dem sonen Erik Bagge ärvde
tillika med Mem efter sin fader. Dem säges han en gång, när han med sin
krigshär genomtågat staden Krakau, därstädes hava tagit ur domkyrkan, dit de
av romerske kejsaren Karl fågelfängarens gemål, till tack för lånet av jungfru
Marias linntyg, som där förvarades, skänkta blivit. Samma dag, som k. Sigismund
ifrån Polen med sin krigshär landade vid Stegeborg, sutto vid ett ståtligt bröl¬
lopsbord på Mem herr Erik Bagge och brudgummame, hans mågar, hrr Klas
Fleming och Jakob Bagge, med många förnäma gäster. Hastigt kom ett ilbud
ridandes till gården, blev genast infördt i bröllopssalen och förkunnade att ko¬
nung Sigismund med polackarne voro i antågande mot hertigen. Bestörtning
blev i salen, och gästerna skyndade hem, var och en till sitt. Men för tidernas
osäkerhet skull tog Erik Bagge med sina mågar det råd, att vid instundande
nattetid på ett för alla okändt ställe i gården nedmura deras brudskatt, de tolv
silverapostlarne. När detta väl beställdt var, iklädde de sig sina rustningar och
redo till striden, där de stupade alla tre. Sedan fanns ingen levande mer, som
visste, var skatten låg förborgad. På Mem hava sedan den tiden många ägare
sökt skatten och anställt grävningar utan att den blivit funnen. Men i Skänninge
levde för mer än ett hundrade år sedan en vida beryktad skattgrävare, som
med slagruta vandrade bygden kring, uppsökande i jorden förborgade skatter.
Älvorna och trollen sägas vakta alla sådana i jorden förborgade skatter. Men
vid älvljuset under jord synas för människan gullstänger såsom gula vissnade
löv. Den, som kommer i älvornas lag och vid bortgåendet med sådana blir
begåvad, men icke förstår denna synvilla, kastar dem ifrån sig och går miste
om en stor skatt. Härav har talesättet kommit: ’icke ett löv’ i stället för’inga
penningar’. Men uppdragna i Guds ljusa dag, ovan jord, befinnas de vara idel
guld. Silvret åter i de underjordiskas förvar skall se ut som gamla vita hästben.
Skattgrävaren i Skänninge visste allt detta, och som han en dag med sin slagruta
upptäckte Jakob Bagges skatt och fann allenast en hop hästeben, samlade han
dem upp och tog dem med sig hem, och såg benen, när solljuset föll däruppå,
förvandlade till de tolv apostlames silverbilder, samt blev sedan en svåra rik och
mäktig man. Det lönar sålunda numera icke mödan för herrarne på Mem att
söka den förborgade skatten.
Till denna sägen får dock tilläggas, att i släkterna Bagges stamtavlor finnes
icke någon Erik Bagge upptagen, som haft ovannämnda mågar.
Mem har besökts av flera kungliga personer, bland annat av konung Gustav I
och hans söner samt i senare tider av konung Karl XIV Johan och hans familj
samt senast 1802 av k. Oskar II, då hertig av Östergötland, och hans gemål.
På norra och södra sidorna omgives Mems gård av barr- och ekskog, pä
östra och södra sidorna av Göta kanal och Slätbaken. Den prydliga manbvgg-
ia—13241*3. Ridderstad, Östergötland. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
