Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bobergs härad - 8. Vallerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 BOBERGS HÄRAD.
Karl Tukesson sin gård i Narvarör för 80 mark pgr, som han lånat av pre¬
fekten i Skänninge Birger, guldsmeden Avold och Hinze (Henrik) Röfvare med
villkor, att om lånet icke blivit återbetaladt vid midfastan 1332, panten skulle
tillfalla dem mot erläggande av ytterligare 40 mark pgr. Borgaren i Skänninge
Birger Magnusson upplät år 1347 till nunnorna i S:t Martins kloster i nämnda
stad bl. a. sina gods i Narvcerö i Vibyskumstens s:n (nuv. Viby s:n, till vilken
Narveryd då räknades). Något senare s. å. giver biskop Peter i Linköping intyg
å, att han hört nämnda borgare yttra, att han lagligen upplåtit detta m. fl. gods
till klostret i fråga såsom avbetalning å de 100 mark lödigt silver, han för sina
brott blivit av konungen dömd att erlägga. Men Birger synes därmed icke
avhändt sig allt, vad han här ägde, ty år 1347 upplät hap ytterligare åt samma
systerkloster sina gods här m. m. för 610 mark pgr, som han var klostret
skyldig. Birgers sigill innehåller ett bomärke. År 1352 sålde Anund Hemmings-
son (med sköld och hjälm i sig.) till Johannes Ekesson (sköld och hjälm i sig.)
för 8 mark sv. pgr fastigheter i Narvarö, vilka han i arv bekommit efter sin
fader Nikolaus Krok. Något senare s. å. sålde denne Johannes till Anund
Hemmingsson l1/* attung i Narvarö by. Måhända detta senare brev endast
visar en återgång av det föregående köpet. I det fastebrev, som i december
s. å. utfärdades rörande detta köp, framhålles, att därvid förfarits i enlighet
med nya lagens stadgande. Mot slutet av året sålde samma Johannes Ekesson
till samme Anund Hemmingsson ännu V8 i en attung jord härstädes. År 1374
skänkte riddaren Sten Bengtsson och Katarina Holmgersdotter (tillbakaseende ulv
i sköld utan hjälm) till det under byggnad varande klostret i Vadstena sitt gods
Narvarö, och år 1380 sålde Magnus Hemmingsson, byaman i Skänninge, en
attung jord härstädes till Heyne van Vitzen, som samma dag ingav med ett
barn till Skänninge nunnekloster en attung jord i Narvarö. Denna attung jord
gav emellertid anledning till en räfstetingsdom år 1397, enl. vilken sistn. kloster
fråndömdes densamma, enär jorden enl. nämndens intyg blivit »undan skat > såld
och dömdes i sammanhang därmed Magnus Kraka skyldig att inom ett år till
klostret utbetala köpeskillingen för nämnda attung, vilken »Hena van Fizen*
köpt av Magnus och därefter med sin dotter Greta ingivit till klostret. Genom
en gåva 1397 skänktes en stor del här till Vadstena kloster (se Bjuggarp här¬
ovan). Nyssnämnda räfstetingsdom upptogs emellertid till ny behandling vid
räfsteting år 1399 och dömdes då, att en attung skattejord i Narvarö, vilken,
enl. fogdens i Östergötland Esbjörn Djäkens av nämnden styrkta käromål, till
förfång för kronan kommit under Skänninge nunnekloster i frälse, skulle såsom
skatte återgå till borgaren i Skänninge Magnus Kraka, och att Heyne van Vitzen,
som av Magnus Kraka köpt och med en jungfru till nämnda kloster ingivit
nämnda attung, skulle lämna klostret vederlag. År 1402 intygade borgaren
Magnus Hemmingsson, »kallad Kraaka», att han av Skänninge kloster erhållit
tillökning å försäljningssumman för den gård i Narwarö, som han till underpris
sålt till »erlikom dandemanne» Heyne van Vitzen, enär priorissan i klostret icke
ville, att Magnus skulle lida någon skada. År 1408 nämnes Torgils i Naruarö
som fasteman. Sedermera är på lång tid icke något kändt om gårdarna här,
men åtminstone en del återgick till kronan genom Västerås recess. Vid indel¬
ningsverkets inrättande blev 3/4 m- anslaget till militieboställe och var Narveryd,
såsom det nu länge kallats, i början av 1800-talet anslaget till boställe åt en
andre korpral vid ett av östgötaregementena. Huru fördelaktigt det kunde vara
att vid den tiden tjäna som korpral, framgår av, att nämnda ®/4 m. vid denna
tid hade 20 tunnl. öppen jord, 10 lass hö samt födde 3 hästar, 8 boskaps-
kreatur och 8 får. Bostället blev sedermera indraget och utarrenderadt av staten.
En gård tillhörde under 1600-talet Hans Strijk men reducerades; en annan
innehade Lars Andersson Palmqvist som säteri. Har länge tillh. bondesläkter.
År 1895 hade 61/4 m. 7 och f. n. 5 äg., varav 1910 G. A. Andersson-Olsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
