Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bobergs härad - 8. Vallerstad - 9. Älvestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALVESTA DS SOCKEN. 249
Stagelstorp, 1 m., 41 h., varav 1/s m. säteri. Redan under 1600-talet och
ännu omkr. 1900 var Stagelstorp avhyst under Klakeborg i Järstads s:n. Tillh.
1910 K. A. Gustafsson.
Vallerstad, 5 m., 313 h. och 1 m. kyrkoherdeboställe 159 h. Riddaren
Karl Näskonungsson pantsatte 1336 två attungar här för 116 mark pgr till sin
släkting Holmger Puke samt lovar att giva Holmger eller hans arvingar en mark
spannmål, antingen panten återlöses eller ej. Valderstadha nämnes 1357. År
1397 dömdes vid räfsteting herr Erik Niclisson skyldig att till Skänninge nunne¬
kloster återgiva bl. a. 2 attungar i Wallerstadh, vilka han enl. nämndens vittnes¬
mål olagligen tillägnat sig. Intill reduktionen hade släkten Leijonhufvud del
härstädes. En del ägdes under 1600-talet och ännu åtminstone 1726 till Klake¬
borg. En gård tillh. O. Mömer. Har sedan tillh. bondesläkter. Ägdes 1884
av E. Alb. Jakobsson (33/4 m.) samt 2 äg. (I1/* m.), 1895 av A. V. Lundqvists
stärbhus samt 5 m. 1910 av Gust. T. Samuelsson m. fl., tills. 3 äg.
Övriga tillhörigheter: Götevid, Kärr, Litorp, Åstorps utj. m. fl.
9. Älvestad gränsar i n. till Klockrike, i ö. till Klockrike och Väster¬
lösa, från sistnämnda socken skild genom Svartån, i so. och s. till Väster¬
lösa och Normlösa, varifrån Svartån skiljer, och i v. till Skeppsås och
Fornåsa. Areal: 2,054 h., varav 2,026 land. Marken är i det hela en
slätt, på ett och annat ställe avbruten av upphöjda sandåsar. Rådande
jordmån är lera, men det finnes även sand och svartmylla. Svartån
följer sö. och s. gränsen. Förövrigt finnas inom socknen endast några
från Svartån gående åar. — Av vägar är den från Skänninge kommande
stora landsvägen den största. Från densamma utgå flera mindre vägar.
Aehucstadir nämnes såsom gård redan år 1300 samt finnes därefter
ofta nämnd med namnen Aeluistadha år 1313, Elueste 1334 och 1338
m. fl. Socknen är annex till Skeppsås. Ny reglering föreslagen 1919,
då komministraturen är ämnad att indragas. Kyrkan, som är belägen å
en höjd, är mycket gammal och av sten. Yttertaket är belagdt med
tegel. Längden är 20 och bredden 10 m., sedan kyrkan 1756 blivit
utvidgad och tillbyggd på det sätt, att n. sidomuren och ö. gaveln ned-
brötos. Nämnda årtal återfinnes å ö. gaveln. Hon rymmer 300 personer
och uppvärmes med järnkamin. Ar 1868 blev kyrkan till det inre
renoverad i modern stil. Altartavlan, som är hitskänkt år 1779 av
generallöjtn. Karl Gust. v. Roxendorff och hans maka Hedv. Fredr. De
Geer framställer i sex fält: Maria bebådelse, nattvarden, korsbärningen,
korsfästelsen, Jesu begravning och uppståndelse. Härunder finnas givar¬
nas vapen, emellan vilka läses: Herrens tempel till prydnad given av
etc. — Dessutom hänger ett äldre altarskåp, som i välsnidade bilder
och ornament framställer Kristus med de visa och fåvitska jungfrurna.
Predikstolen, skänkt av familjen von Roxendorff, har i senare tid blivit
reparerad och rikt förgylld, på bekostnad av församlingens pastor, prosten
Klas Yestling. — Orgelverket om 10 st. är byggdt av Wistenius. Dop¬
funten är av mässing. Prydliga ljusstakar av malm förvaras i sakristian,
där även förvaras en del av den gamla predikstolen och 3 äldre värjor.
— Två huvudbaner finnas i kyrkan, det ena över »översten av adels-
kavalleriet Klas Niethoff till Börringe:, f. 12 maj 1609 f d. 17 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
