Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bråbo härad - 1. Kvillinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVILLINGE SOCKEN. 261
förbiudhe, at Pether Andresson aff ginge, och hans husfrw, husfrw Benta
(Benkta), hans lifue lenger lifthe vm Gudh thet swa hafua wilde, tha skuldc
thesso forserepno gotz wara henne morghon gafuo, vtan allo andro skipte .
Ar 1413 förband sig Peter Ragvaldsson i Söderby (båt) att vid anfordran till
sin måg Peter Andersson och dotter Benkta återställa de till honom upplåtna
gårdarna.1 gård i Hyringsiadha i Kvillinge s:n, som >min magh . . . kennis
i sino opno breffwe, at han mic bebreffwat hafwer oc oplatit til tewinnerlica
a*ghov. Av detta brev framgår vidare, att mågen hade löst dessa gårdar av
dem, till vilka riddaren Nils Håkansson i sin owitscap» hade överlåtit dem.
Denna förbindelse hade tillkommit icke för penningar eller deras värde skull
utan i kärlek och -uppa rtet tromall antwardhat, och skulle de fritt och i
kärlek igenlämnas, så snart hans måg och >felzskelika> dotter så önskade. Under
förra delen av 1600-talet innehades skattegårdarna av släkterna Lillie och Ribbing
och frälseg. av Horn m. fl. Å en karta från år 1650 av Joh. de Rogier kallas
en kronogård, en skattegård och tre frälsegårdar för Herresta by. Delar av
densamma tillh. nämnda år landsh. Gust. Leijonhufvud (f 1658), Sven Ribbing
och krigsrådet Henrik Fleming (f 1650, och som blivit introducerad 1625). År
1671 disponerades kronog. och ägdes skatteg. samt Ribbings och Flemings frälseg.
av bergmästaren Jonas Drefling, som s. å. för ?de goda och trogna tjänster,
som han i 34 år gjort och bevist», fick frälsefrihet för Ringbv och Herstad, för
vilken senare gård säterifrihet gavs 1676. Dessa gårdar kallades 1697 Ehrsta-
berg och ägdes av sonen, bergmäst. Knut Drefling, som 1703 genom skatteköp
för 125 d:r smt blev äg. till kronogården. — Den Leijonhufvudska frälseg.
ägdes 1697 av överstelöjtn., sed. generalen Karl Nieroth (f 1712), och 1718
överlät hans dotter Hedv. Sofia för 1,000 d:r kmt skatterättigheten på åboen
Hans Folkesson på Herstad, då brodern majoren Reinh. Nieroth ville börda
hemmanet, ehuru förgäves. Efter att i några tiotal av år hava huvudsakligen
tillh. nämnde Folkessons släkt blev slutligen kaptenen C. M. de Falck ensam
äg. av denna gård. — Ehrstaberg hade genom Knut Dreflings systerdotter
Katarina Nortmans gifte med löjtn. Magn. Laur. de Falck omkr. 1714 övergått
till denne, men 1750 sålde hans änka i andra giftet Hel. Cec. Ingelotz halva
gården till kyrkoh. Petr. Juringius och hans fru, f. Älf, men gårdsdelen åter¬
köptes 1762 av hennes son, kaptenen C. M. de Falck, som genom arvsförening
med sina syskon även blev ägare av den andra delen. Då F. dog 1795, blev
hans änka Francois y Velasco de Montelion äg. av alltsammans. Gården hade
då under de senare åtiondena kallats Herstaberg. Under tiden hade säteri¬
friheten gått förlorad, och gjorda försök att återfå densamma synas strandat. Ar
1812 blevo de sistnämnda ägarnas son, översten G. A. de Falck och dennes
svåger, löjtn. G. D. Msechel ägare, men 1833 blev den förstnämnda genom köp
ensam ägare. Redan 1834 sålde han hela egendomen för 30,000 rdr b:o till
kaptenen Olov Hammarsten, som endast efter några månader transporterade
köpet på grosshandl. Jöns Ringborg. Vid dennes död 1842 köptes gården för
40,000 rdr bro av hans yngste sons svärfader, fabrikören John Swartz (f 1853),
som utarrenderade den till sonen, grosshandl. Joh. Gust. Swartz, ismejerimetodens
uppfinnare. Vid J. Swartz död återgick Herstaberg till dottern Katarina Elisabet
(f 1892) och hennes man grosshandl. Ludv. Edv. Ringborg (f 1888). År 1892
ärvdes egendomen av deras son, nuv. äg., f. d. disponenten Gustav Ringborg,
som om sina gårdar utgivit ett arbete i två häften, ur vilka en del här lämnade
uppgifter äro hämtade, ett arbete, som dessutom giver värderika upplysningar
om landtbruket m. m.
Manbyggnaden om 19 rum och kök ävensom gårdsflyglarna uppfördes av Jöns
Ringborg å den plats, där krono- och skattegårdarna hade sina byggnader (fig. 79).
Åtminstone en av godsets olika gårdar var bebyggd för ståndspersoner redan
under 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
