Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bråbo härad - 1. Kvillinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262 BRÅBO HÄRAD.
79. Herstaberg.
Hult, bruksegendom med Dvärdala */* m., 174 h. Hults egendom tillhörde
under 1500-talet kammarrådet Per Månsson Utter samt efter hans död 1623
sonen, överstelöjtn. And. Utter (f 1649). Mot slutet av 1600-talet tillhörde
egendomen k. rådet Jakob Reenstjema (f 1716), därefter Strahlenberg, fru
Wallrawe och på 1750-talet brukspatronerna Jakob Broberg och Petter Hellvegh.
Vidare har Hult ägts av Hamilton, Juringius, brukspatr. Graver, majoren Bengt
Ribbing (f 1811) samt från 1819 av brukspatr. Magn. Lor. Ekelund (f 1850)
samt därefter av hans arvingar sönerna brukspatr. William Magn. Ekelund
(f 1889) till V* och Joh. Hugo Ekelund (f 1886) till 1/s samt dottern Sofia
(f 1869), gift med sin frände medicinalrådet Daniel Ekelund (f 1879) till \*.
Tillhörde under 1870-talet Hugo E. 10/i6, W. M. E. 6 i« och brukspatr. Viktor
E. (son till medicinalr.) Vn samt år 1884 de båda förstnämnda, varav H. E.
då hade 11/»6. Hans son Gunnar Maur. Hugo Ekelund är nu ensam ägare.
Bruket anlades år 1698 av Jakob Reenstjema med k. bergskollegii privilegium
av den 4 maj 1697, som sedermera blivit stadfästadt den 13 maj 1710 och
den 9 november 1733. Hults manufakturverk var från smidesåret 1859 privi-
legieradt till oinskränkt smide. År 1760 bestod bruket av 1 stångjärnshammare
och 1 plåth. med 2 härdar till vardera samt 11 knipph. År 1828 fanns här
1 stångjärnsh. med 2 härdar samt 2 spik- och 2 knipph. ävensom en nyinrättad
stjälpugn. På 1870-talet fanns här 2 franche-comté-härdar, 9 spik- och räck-
hamrar samt gjuteri. Därtill kvarn med 3 par stenar och grynverk, såg och
tegelbruk. År 1859 hade stångjärnsbruket en tillverkning av 495 skepp. 17
lisp. samt manufakturverket av 6341/* skepp. På 1880-talet fanns här stang-
järnsbruk (tv. 40,000), järnmanufakturverk (15,000), stjälpugn (3,000), tegel¬
bruk m. m. År 1895 funnos här stångjärnsmedja (tv. 15,000 kr.), manufaktur-
smedja (40,000), mekan. verkstad (40,000), gjuteri (20,000) m. m. År 1910:
manufaktursmedja med arbetarebostäder (tv. 80,000 kr.), mek. verkstad med d:o
(3,500), gjuteri (20,000), cirkelsåg, kolhus m. m. —- Bruket är beläget vid
Ågelsjöns utlopp i en dal emellan höga berg. Under 1800-talet tillverkades här
ankarkättingar även för flottan. I vår tid är bruket omtaladt för sin yxtill-
verkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
