Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 1. Godegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 FINPÅSNGA LÄNS HÄRAD.
av Jean de Geer. Övriga ljuskronor samt siffertavlorna av andra för¬
samlingsmedlemmar. Under sakristiegolvet är familjegrav för släkten
de Geer, vars vapensköld är upphängd över dörren till sakristian. —
A yttre gavelmuren av gamla kyrkan, högt över kyrkdörren, är en sten
insatt, som framställer ett människohuvud. — Kyrkan är i saknad av
torn, och de tvänne klockorna hänga i en klockstapel av trä med en
hög spånbeklädd spira. A kyrkogården, som sedan 1864 är betydligt
utvidgad, finnes gravkor för familjen Grill (fig. 107).
En omtalad sten med några få runor härstädes torde vara tvivel¬
aktig. Av fornminnen finnas här ättehögar, av vilka en, som är av
ansenlig höjd, är belägen på Höka ägor samt kallas Gullhög eller Gu¬
nillas hög. Vidare finnes därsammastädes i Risa äng en treuddig sten-
sättning, vilken blivit benämnd »offerstället». Fotangelrör finnas på
flera platser. Vid Jakobshyttan är en domarering. Här finnas även
bautastenar, nu delvis sönderslagna, samt en fyrkantig stensättning. En
stenristning omtalas å Båtsbergs ägor. Odlingsrör finnas på flera ställen
och äro enligt sägen från drottning Hackas tid, d. v. s. från den tid,
då jorden hackades upp för att därefter besås. Lösa fornminnen äro
tillvaratagna här och var. Från det nära kyrkan belägna Svenskberget
berättar sägen om de troll, som bo här och vilkas sorl och prat man
hör, då man vistas i närheten vid någon sen timma. Ibland pläga de i
och för vädring utsätta en del av det myckna silver, de äga. Vid ett
tillfälle, då en ryttare passerade, köm en trollkvinna ut ur berget och
bjöd honom dricka ur ett horn. Han vägrade emellertid, därför att han
aldrig drack ur horn. Kvinnan hämtade då från berget en silverkanna.
Ryttaren grep emellertid kannan och red hastigt sin väg med densamma.
Kvinnan förföljde och var nära att hinna honom, då i detsamma en
annan trollkvinna, som hyste hat mot henne, kom ut och ropade:
— Rid kors, rid tvärs, rid åt båda vägkanter. Och som det icke
var möjligt — fortsätter sägen — för bergakvinnan att komma över
det, som gick i kors, kom ryttaren räddad undan till kyrkan. Kannan
användes sedan länge som kommunionkanna, men gick förlorad vid den
kyrkstöld, som begicks här för ett hundratal av år sedan.
Folkmängden var på 1750-talet 1,800, 1790: 1,930, 1830: 2,397, 1850:
2,686, 1873: 3,302, 1910: 2,810 och 1915: 2,676. — Kassor 1910: kyrkok.
4,000:—, fattigk. kr. 2,950:—, sockenmagasinsfonden kr. 1,793: 92, spar-
banksfonden kr. 4,000: —, fattigstuguf. kr. 2,740: 50, Godlundska fonden
kr. 8,000:—, brukspatr. J. V. Grills donation kr. 1,000:—, Regina Grills
donation kr. 1,500: —, Henriette Grills donation kr. 1,000: —, Bohman-
ska, Ebbeltofftska, Westeröska fonderna kr. 200: —, Jonas Karlssons
donation kr. 890 och makarna Sundblads donation kr. 664. — Folksko¬
lor finnas vid kyrkan, Linderö, Samsala, Båtsberg, Tjälltorp, Frälse-
rödja med var sin lärare och tills, med 260 skolbarn. Småskolor fin¬
nas vid kyrkan, Samsala, Frälserödja och Tjälltorp. — Handl.: 5, handt-
verkare: 14. — Vid Godegård är gästgivaregård och skjutsstation. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
