Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 1. Godegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODEGÅRDS SOCKEN. 327
Redan före k. Gustav I:s tid höllos här marknader eller »sädesmöten»
vid kyrkan. Sådana, eller som de numera kallas »kreatursmöten», hava
hållits ännu under senare delen av 1800-talet 5 ggr årligen vid Hälla
gästgivaregård. I 1916 års almanack upptages endast ett dylikt möte.
Från år 1915 hållas s. k. torgdagar för handel med kreatur, landtman-
naprodukter och alster av hemslöjd 4 ggr årligen. Ar 1762 förflyttades
på Vadstena stads anhållan en av denna stads marknader hit. År
1799 upphävdes marknaderna i Godegård, Tjällmo och Hällestad med
undantag av en i januari vid Hällestad. — Näringar inom socknen
äro åkerbruk med boskapsskötsel, vilken senare tillföljd av goda beten
utgjort en av socknens huvudnäringar, långt före åkerbruket, vilket
först senare blivit det. Kolning har utgjort en av socknens förnämsta
näringsfång, ävensom stångjärnstillverkning av eget tackjärn från Ler¬
bäcks bergslag samt manufaktursmide. En ganska allmän näring för
allmogen har även varit spiksmide för hand av järn, uppköpt vid bru¬
ken, men denna näring avtog efter hand, sedan hågen för landtbruket
blev större. Under 1700-talet funnos här räckhammare till spiksmide
och husbehovskvarnar vid nästan varje hemman, ehuru de flesta icke
kunde begagnas annat än höst och vår. Dessutom har här funnits gar-
veri vid Kvarnhagen, ångbränneri vid Hälla gästgivaregård, kalkugn,
kvarnar och sågar. Yid Tyrestorp fanns före 1649 en knipphammare och
vid Yishult inrättades en 1691, vilka dock för långliga tider sedan äro
nedlagda och i vilkas ställe hamrar till spiksmide omkring 1760 voro
uppbyggda. Den numera obetydliga industriella verksamheten fram¬
går av meddelandena under Övriga tillhörigheter härnedan.
Godegårds socken har i äldre tider varit bergslag, och Godegårds-
berg voro bekanta redan år 1250. Att järntillverkningen redan då och
utan tvivel långt förut bedrivits, kan man sluta därav, att kyrkan sä-
ges blivit byggd till detta bergsfolks tjänst. Av Östergötlands bergs¬
lager har man antagit denna såsom den äldsta. På 1300-talet synes
dock tillverkningen vanvårdats, åtminstone att döma efter socknens
kyrkoherde Sven Johannis råd på 1340-talet till sina sockenmän: »Läg-
ger av idra stora dryckio och byggin fast op idra rotna hyttor.» Se¬
dermera synes bergsdriften åter tilltagit, och år 1525 stadfästade ko¬
nung Gustav I de bergslagsprivilegier, som socknen fått av förre ko¬
nungar, då ock bergslagssigillet — vilket innefattade ett stycke järn,
en smidestång samt tvänne olika stora hammare, med omskrift: Gode-
gårds Bergslags insegel — blev fastställdt. Under 1300- och 1400-talen
skola här hava funnits 14 eller 18 hyttor, vilka varit belägna vid Tors-
hyttan, nu Godegårds bruk, Jakobshyttan, Hyttegölen och Vilkhyttan.
Är 1639 hade socknen två järngruvor: Bredegruvan och Lergruvan (se
Östergötl. I s. 369). Vid Trehörning fanns masugn, privilegierad 1670.
Densamma var likväl år 1694 icke i bruk. Är 1679 utfärdades privi¬
legium för en bergsmansmasugn vid Tybble. Men mot slutet av 1600-talet
hade malmen i Godegårds gruvor tagit slut, oaktadt man, ehuru för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
