Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 1. Godegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODBUÅRDS SOCKEN. 329
1581 års jordebok som kronobergshemman, vilka gårdar 1643 köptes från kro¬
nan av Louis De Geer (se Godegård). — B&seberg, även kalladt Båtsberg
och Båssberg, 1 m. Urminnes kronobergshemman, som länge följt Finspång,
Godegård och Bona. Tillhörde ännu på 1880-talet löjtn. H. Grill men ägdes
1895, 1910 och ännu av 7 äg. — Börslycka, 1 m., 414 h. Börieslycke näm-
nes 1559 såsom reduceradt kyrkohemman. Tillhörde intill senaste tid Gode¬
gård men ägdes 1910 av Regina Lagerfelt, f. Grill, som 1914 sålde egendomen
till länsjägmästaren Åke Joachimsson och jordbrukskonsulenten Tage Fredriks¬
son. — Dammetorp, J/4 m- Var länge kronoutjord (se Godegård). Tillh. 1895
K. G. Jakobsson och 1910 K. F. Karlsson. — Fall, 1 m., 323 h. (se Gode-
gård). Tillh. 1910 fanjunkaren P. A. Cervin.
Godegård 1 med Br&nninge 1, Hålbäck 1, Hässlc 1, Unna 1, Viksäng V2,
Vitteberg 1/a m., tills. 1,045 h. Godhagardha nämnes 1405 i ett arvskifte
emellan Torberg Körling och hans svåger Erik Tubbesson efter den sistnämn¬
des fader Tubbe Eriksson, då dennes alla egendomar i Östergötland, för¬
utom Älgsjö och Godegård, tillföllo Erik Tubbesson. En del av egendomen,
som i äldre tider hetat Torshyttan, har förr tillhört någon kyrklig stiftelse samt
reducerades såsom kyrkohemman av k. Gustav I. Tillhörde därefter kronan
och kom sedan samtidigt med Finspångsgodset i Louis de Geer den äldres hand,
genom fördrag av den 12 oktober 1619 samt köpebrev av den 11 september
1641, däri Torshyttan 1 hemman jämte inom denna socken belägna krono-
bergshemmanen 6 V2 m. upptagas. Dessa hemman voro Bränninge 1, Älmes-
hult 1, Unna 1, By 1, Hålbäck 1, Isefall 1 och Lindhult Va, vilket sistnämnda
då var öde, jämte kr. utj. Hökeberget samt ängarna Kärra och Röda. Köpe¬
summan uppgick till 50,557 rdr 38 öre 6 lj% pgr specie. Ett annat köpebrev
från 1643 omfattade, förutom hemman i Tjällmo, Hällestad, Eneby och Borg,
inom Godegårds s:n kronobergshemmanen Hässla 1, Daltorp 74> Vitteberg l/8,
Hälla 1, Söderby 1/4, Litsäng 1/s, Torp ’/a, Börslycke 1, Ringarhult 1, Folkhult
V®> östra Rödja 1, Västerröda 1, Håmmanehult Vs, Torshult ,/s, Svartbäcken
1/8, Grönberg 1, Dammetorp V4^ Sintesberg 1/4, Båsseberg 1, Svenshult 1/s,
Axhult 1, Tyretorp V4, Millantorp Vs, Bondelycke Va, Krassbäck 1/a, Torste-
backa 1/4, Knarkebo V8» Norrgården 1, Baggegården 1, Bredhult 2, Lindare 2,
Åsa 1, Braskhult Va, Rådåsa V8» Jönsberg 1, Tibble 1, Koppetorp V4> Fall 1,
Torsjö 1, Tjälltorp 1 samt arv- och egnahemmanen Hule 1/a, Hässleås 1/a, Op-
sala V/a, Ånshult Va och Vishult V2 m. krono- och andra utjordar samt hem-
mansräntor. Köpesumman var 10,704 rdr 18 öre 22 3/4 PK* specie. Båda
dessa köp stadfästades sedermera av drottning Kristina den 30 juni 1646 (se
Finspång). Det var under Louis de Geers tid som Godegårds säteri grundades,
men själv bodde han här aldrig, utan godset sköttes av hans fullmäktige, Johan
Qvintin. Vid de Geers död 1652 övertogs bland andra egendomar Godegårds-
godset av hans yngste då levande son, Jean de Geer d. ä. Denne tillköpte
flera hemman, näml. Viksäne, 1675 Gristorp, Va m. av Nils Svensson för 300
daL kmt, 1 t:a korn och 2 L& salt samt 1677 Jakobshyttan 1/s av Anders och
Joh. Bertilsson för 100 rdr, år 1678 V2 av Jao Karlsson för 400 och 1680
7/i8 av Er. Nilsson för 250 rdr. Så småningom förminskades godset, och på
1680-talet pantsatte denne ägare mot en obligation å 10,000 daler en stor del
av detsamma till Baltasar Marschalk (f 1685), som testamenterade det till
Märta Bielke, f. Sparre, mot en fordran på 7,000 d:r, som hon hade i Mar-
schalks egendom Algö säteri i Södermanland. Härigenom kom hon år 1686 i
besittning av de pantsatta hemmanen, och då hon dog barnlös år 1703, över-
gingo de genom arv till sedermera riksrådet Klas Bonde, som sedan 1697 var
gift med hennes brorsdotter Beata Märta Sparre. Dessa hemman förblevo till
större delen under namn av Bondegodset inom denna släkt till år 1745. Av
Godegårdsgodset förblev förutom säteriet i de Geers ägo endast Lindhult, Up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
