Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 1. Godegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 FINSPÅNGA LÄNS HÄRAD.
sala och de tillköpta hemmanen Viksäng, Gristorp och Jakobshyttan, samt de
på ägorna nyanlagda hemmanen Kämpelandet, Anderstorp, Äspe, Axhultatorp
och Hindstorp, ävensom åtskilliga utjordar. Omkring 1689 reducerades emeller¬
tid en stor del av Märta Sparres gods, nämligen By, Litsäng, Österö, Hulu¬
torp, Axhult, Sörby, Hälla, Krasbäck, Unna, Knarkebo, Isfall, Åsa, Braskhult,
Koppetorp, Torsjö, Tjälltorp och Käringskogen samt andra utom socknen. År
1691 utbyttes By, österö, Axhult, Unna och Käringskogen av kronan mot Brän¬
ninge, Älmeshult, Dalstorp. Hässle och Ånshult, men de Geer fick däremot be¬
hålla flertalet av sina hemman i och för de stora omkostnader, som voro ned¬
lagda på bruket. Av de gårdar, som reducerades, blevo vid indelningsverkets
upprättande Torsjö, Litsäng, Koppetorp och Knarkebo anslagna till militiebo-
ställen och andra inlösta genom skatteköp, varmed de kommo i enskild ägo,
näml. Isfall, Braskhult och Tjälltorp 1704, Krasbäck, Hulutorp, Åsa, Hindstorp
och Hälla 1726, Axhultatorp 1727, Sörby 1775 samt Bränninge, Älmeshult och
Dalstorp 1790.
Orsaken till, att de Geer måste avstå en del av sina ärvda gods, kan må¬
hända sökas i malmtillgångens • avtagande och i de kostnader, vilka man möj¬
ligen slösade för undersökningar efter mera givande malmstreck, innan man be¬
slutade sig för att ödelägga gruvorna, men även i hans eget levnadssätt. Bland
annat berättas det, att han under ett besök hos sin broder på Finspång, vid
ett tillfälle skall hava spelat bort hela Godegårdsgodset, samt att han sålunda
skulle blivit ruinerad, om icke brodern Louis de Geer d. y. kommit emellan
och tagit affärerna om hand. Jean de Geer dog härstädes 1696. Godset med
bruket tillföll då hans änka Sara Hovia, som första gången varit gift med kom¬
missarien Isak de Besche. Genom köpeavhandling av den 12 januari 1704 för¬
sålde hon Godegård med Dammen, sedermera Mariedam i Närke, till äldste so¬
nen, Jean de Geer den yngre, för 42,000 daler k:mt. Han återköpte under
olika år ett par hemman av Bondegodset, näml. Hålbäck och Svenshult 1712
samt Axhult 1736 samt av kronan till brukets understöd Krasbäck, Hulutorp,
Åsa och Hindstorp 1726 och Axhultatorp 1727. Efter hans död 1740 över¬
togs hela egendomen av äldste sonen, brukspatr. Joh. Karl de Geer och mågen,
brukspatr. Nils Bergenstråle, gift med Maria Elisabeth de Geer, vilka båda ut¬
löste sina medarvingar år 1743. Under deras tid förökades egendomen betyd¬
ligt därigenom, att de av Fredrik Lorents Klasson Bonde för 126,000 daler
k:mt återköpte den delen av Bondegodset, som icke var reducerad eller redan
förut blivit återköpt. Genom överenskommelse av den 2 januari 1750 övertog
emellertid Joh. Karl de Geer hela egendomen med undantag av några hem¬
man, vilka brukspatr. Bergenstråle förbehöll sig. De Geer dog emellertid 1752,
och hans arvingar sökte och erhöllo fasta å detta köp först 1761. Efter hans
död sköttes egendomen av hans änka Altea Maria de Besche. Alla barnen,
vilka voro åtta, som efterlevde’ fadern, voro ännu minderåriga. Efter fru de
Besches död 1764 ärvdes hela egendomen, som då bestod av 47 hela hemman,
av barnen, av vilka bröderna, sedermera majorerna Karl Gustaf och Alexander
de Geer, efter att en arvedel hade blivit såld men återbördad, slutligen över¬
togo hela godset — med undantag av brukspatr. Johan Ottos andel, vilken sam¬
tidigt utbröts — för en summa av 668,115 daler k:mt genom köpeavhandling
av den 1 oktober 1774. Den utbrutna delen återköptes sedermera efter hand.
Redan ett halft år senare överläts emellertid egendomen genom köpeavhandling
av den 13 april 1775 till brukspatr., direktören vid ostindiska kompaniet Joh.
Abrah. Grill mot en summa av 750,000 daler k:mt, under utfästande å säljar¬
nas sida att i händelse av köpets återgång eller godsets bördande ersätta säl¬
jaren med 24,000 daler k:mt. Emedan Grill, såsom icke varande svensk adels¬
man, ej kunde få besitta säteri under annat villkor, ordnades så, att egendo¬
men för obetalta räntor till rikets ständers bank och efter behörig bankovär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
