Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 4. Risinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 FIXSPÅNGA HÄRAD.
hörde dennes son Joh. Jakob De Geer (j ogift 1835) och mag statsministern
Gust. Vetterstedt (f 1837), g. m. Charl. Aurora De Geer (f 1834). Hon hade
förut varit gift med generalen och landshövd. Nils Gyldenstolpe, från vilken
hon år 1810 skildes. Från år 1837 tillhörde Finspång dels genom arv, dels
genom köp statsrådet, sed. riksmarskalken Adolf Fredr. Nils Gyldenstolpe (f 1864),
som någon tid ägde 2/a av godset, hans broder kaptenen Karl Aug. G. till Ljung
(f 1872) samt deras systerdöttrar Emilie Jacquette Leijonhufvud, f. von Troil,
och fröken Charl. Emelina von Troil. År 1856 övergick slutligen godset ge¬
nom köp till dess dåvarande förvaltare, brukspatr. Karl Edvard Ekman, som var
ägare till 1884, då det övergick till A.-B. Finspångs styckebruk med ett teck-
nadt aktiekapital av 4 mill. kr. E. var fortfarande disponent till 1893, då dis-
ponentskapet övertogs av hans ende kvarlevande son Axel Ekman. Finspång
var vid denna tid länets största gods med en ägovidd av ornkr. 42,500 hektar,
varav 1,740 åker, 1,400 äng, 22,540 skogsmark och 2,750 impediment. Under
1876—1905 skogsodlades 9,066 h. för en kostnad av 135,694 kr. Före 1876
hade å Finspångs dåv. skogsmark odlats 1,046 h., vadan vid 1905 års slut hela
skogsodlingen omfattade 10,112 h. med en kostnad av 153,100 kr.
Under första tiden av 1900-talet uppdelades emellertid allt detta på följande
bolag:
Nordiska artilleriverkstäderna, med bolagsordning från 1903. Å ett tomt¬
område av omkr. 225 h., voro nya kanonverkstäder uppförda. Aktiekapitalet
var 2,700,000 kr.
Stens bruks aktiebolag, som bildades med ett aktiekapital av 3 mill. kr. och
bolagsordning av år 1902. Detta bolag blev ägare till i Risinge det s. k. Fin¬
spångs landtbruk, egendomarna Viberga, Ekedal, Grostorp och Ramstorp, det
stora järnbruket Lotorp, Butbro sågverk, Finspångs gamla verkstäder, den vid
Finspång nyuppförda elektriska kraftstationen samt Finspångs slott, vilka båda
senare en tid arrenderades av Artilleriverkstäderna. Därtill kom Kantorps järn¬
gruvor i Södermanland, Stens bruk med masugnar i Kvillinge s:n samt landt-
och skogsegendomar i Kvillinge och Simonstorps socknar; allt med en ytvidd
av 14,100 h.
A.-B. Finspångs styckebruk, 4 mill. kronor, med egendomar inom Hällestads,
Risinge, Regna, Skedevi och Vånga socknar med omkr. 28,430 h. Samtliga
gårdar äro utarrenderade.
Artilleriverkstäderna hava sedermera sålt sina tillhörigheter, till A.-B.
Ljungströms ångturbin, som ävenledes genom köp ägde Finspångs slott m. m.
(se vidare här nedan). Stens bruks A.-B. sålde Lotorps bruk 1912 till
A.-B. Finspångs styckebruk men arrenderade det på en tid av 10 år, räknadt
från nämnda år. Det äger uppsäga kontraktet inom första femårsperioden, då
i så fall arrendetiden utgår 1917. Från 1914 äger Finspångs metallfabriks
A.-B. Finspångs gamla verkstäder (se nedanför).
Finspångs mangård är belägen vid sjön Bönems utlopp i sjön Dovern, på
en holme i strömmen, alldeles invid bruket. Slottet, av sten liksom flertalet
byggnader härstädes, är storartadt, i tre våningar med torn och präktiga trapp¬
uppgångar samt två flyglar. Till slottet lades grunden d. 23 okt. 1668 av
Louis de Geer d. y. (fig. 116). Flyglarna äro uppförda år 1742. I den ståt¬
liga hallen märkas två minnestavlor, den ena å latin och den andra méd in¬
skriften: > Missunna ej ägaren av detta hus, änskönt det torde synas något för
dyrbart, av en enskild att vara byggdt, av enskilda att besittas?. I andra vå¬
ningen är slottets festsal, där taket, liksom i de flesta andra av slottets rum.
är skulpteradt. Salen prydes ännu av två jättestora, antika kristallkronor.
Slottet, som såväl till det yttre som inre till senaste tid företett en furstlig
prakt, har under de senare åren undergått en genomgripande förändring i det
inre. Från början av 1910 har detsamma, innehållande omkr. 100 rum, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
