Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 4. Risinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RISINGE SOCKEN. 377
som alltsedan 1600-talet och till i början av innevarande århundrade varit bo¬
stad för ägaren eller slottsherren till Finspång, blivit inredt till kontorslokaler
m. m. för de här arbetande bolagen. Nämnda år blev undre våningen, där
förut köks- och ekonomiavdelningarna varit, inredd med ångpannor i och för
centraluppvärmning. I våningen däröver med sin stora hall, sina präktiga mar¬
morgolv och höga, luftiga rum inreddes kassa- och räkenskapskontor för de båda
bolagen ävensom ritsalar och ingenjörskontor för Stens bruks A.-B. översta
våningen inreddes till disponent- och kamererarekontor, vapenfabrikens ingen¬
jörskontor och ritsalar, mottagnings- och gästrum för förvaltningen besökande
personer, rum för kontrollofficerare, matsalar och klubbrum för bolagstjänstemän
jämte bostäder för hushålls- och tjänstepersonal. Det rikhaltiga biblioteket är
116. Finspång. Efter Er. Dahlbergs Sv. antiqna.
förflyttadt, den dyrbara tavelsamlingen, där flera mästare voro representerade,
och den samling av äldre föremål, vilka förr funnos här, äro nu borta och del¬
vis skingrade för alltid. — I högra flygeln är slottskapellet, som är avsedt för
brukspersonalen. Kapellet, som går genom flygelns båda våningar, håller i
längden 11,8 och i bredden 6,8 m. Altartavlan är av Per Hörberg. Den gamla
predikstolen hade målningar av samme konstnär. Delar av densamma äro
överlämnade som gåva till Östergötlands museum. Nuvarande predikstolen har
förut varit använd i Risinge gamla kyrka. Orgelverket, ursprungligen från 1763,
är av Vistenius. Läktare gå rundt om tre sidor av kapellet. I fönstren äro glas¬
målningar, utförda av fru Anna Aug. Josefina Ekman, f. v. Schéele (f 1893).
Byggnaden omgives av en präktig park, där forna ägare under 1700- och bör¬
jan av 1800-talen till prydnad anlagt broar, tempel med målningar av Hörberg,
lusthus, minnesvårdar o. s. v. I midten av en vidsträckt gräsplan är en vatten¬
fontän. På ett annat ställe ligger Auroras tempel, så kalladt efter Aurora De
Geer, f. Taube, och vars välvda tak vilar å 12 joniska pelare, efter ritning av
Sergel. En orangeribyggnad, numera vittnande om förfall, har en arkitektoniskt
vacker fasad, till vilken L. J. v. Röök säges gjort ritningen. På baksidan av
denna byggnad, åt strömmen till, äro två större under senare delen av 1870-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
