Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 4. Risinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSPÅNG A HÄRAD.
o7N
talet renoverade alfreskomålningar, den ena framställande Amfitrites triumf ocli
den andra Apollo efter Guido Reni m. m. Här utgöres parken av flera mindre
holmar förenade genom broar. I forna tider var djurgård invid denna park.
Finspångs bruk anlades under 1500-talet (se vidare om bruket östgld I, sid.
000, 065, 476, 531 och 558) för kronans räkning till stycke- och ammunitions-
gjutning, och att man även intresserade sig för detsamma, synes bland annat
därav, att k. Johan III år 1585 av sin systers, Cecilia av Baden, förläning in¬
drog socknarna Häradshammar, Husby och Sten för bergslagens skull och lade
alla dess räntor till Finspångs bruk. Då bruket övergick i familjen de Geers
ägo, bestod detsamma endast av en bergsmansugn och några små osmundsham-
rar, allt i dåligt skick, men då uppbyggdes här masugn med två pipor för styc-
kegjuteri med därtill behövliga verkstäder samt sex stångjärnshamrar med 12
härdar, däribland en stålhammare av bästa beskaffenhet. År 1676 blevo en del
anläggningar här skadade och ödelagda genom vådeld. I medio av 1700-talet
fanns förutom det ansenliga styckebruket, där en mängd kanoner tillverkades,
vilka företrädesvis fördes till Holland, även en masugn med två pipor; dess¬
utom två stångjärnshamrar med fyra härdar. Till dessa verk hörde då skog pä
mer än 60 därunder hörande hemman. På 1830-talet voro verkstäderna i brist¬
fälligt skick, men upphjälptes så småningom, till dess de på 1850—1870-talen
sattes i sådant stånd, att verksamheten därefter kunde utvidgas. År 1855 be¬
stod bruket av masugn av huggen granit, en rostugn och en då nyuppförd gas¬
rostugn, en verkstad för kanoners svarvning och bearbetande, innehållande 2
svarvstolar, 6 borrstolar, tappsvarv och hyvelmaskin samt mekanisk verkstad med
flera svarvstolar, borrstolar, gängmaskin och hyvelmaskin, modellverkstad, klen¬
smedja m. m., gjuteri, stångjämssmedja, uppförd 1851, innehållande puddel-
ugn, 3 lancashiresmälthärdar och 3 vällugnar med 7 hamrar och ett valsverk
för stångjärns, mindre plåtars och rails tillverkning. På 1870-talet utgjordes
verkstäderna av 1 masugn med tillhörande rostugn vid Sten, 2 masugnar och
2 rostugnar vid Finspång, 9 lancashire-smälthärdar vid Lotorp och 5 vid Fin¬
spång, vid vilket sistnämnda bruk dessutom funnos 3 vällugnar, valsverk för
grövre och finare stångjärn, kanongjuteri med 4 reverberugnar, mekanisk verk¬
stad med järn- och metallgjuteri, kemiskt laboratorium, mjölkvarn med 5 par
stenar och grynverk, gasverk och åtskilliga andra mindre verkstäder och inrätt¬
ningar. Dessutom funnos flera till godset hörande finbladiga sågar, mjölkvar¬
nar vid Fiskeby, Sten och Gärdtorp samt trädestillationsverk vid Lotorp. På
1890-talet bestod Finspångsgodset av inom Risinge s:n belägna 29 m., t. v. till
över 1,200,000 kr., med bruk jämte annan fastighet, t. v. till i det närmaste
1,000,000 kr. Bruket bestod då av kanongjuteri, t. v. 200,000 kr.; 2 masugnar
med kolhus och rostugn, t. v. 107,000 kr.; stångjärnsbruk, t. v. 100,000 kr.;
stjälp- och kupolugn, t. v. 18,000 kr.; kvarn, t. v. 35,000 kr.; 30 st. arbetare¬
bostäder, t. v. 200,000 kr.; värdshus, t. v. 20,000 kr.; en villa, t. v. 7,000
kr.; kontorsbyggn. o. gasverk, t. v. 53,000 kr.; skjutsstall, t. v. 1,500 kr.;
Grostorps såg, t. v. 27,000 kr.; Lotorps smältvalsverk med 10 härdar o. ång¬
hammare, t. v. 100,000 kr.; stålverk enl. martinmetoden, t. v. 40,000 kr.:
ålfiske, t. v. 100 kr.; kolhus, t. v. 6,000 kr.; översäters tegelbruk, t. v. 3,000
kr., m. m.
Den första säkra uppgiften om tillverkningen vid Finspång är från åren
1755—58, då i medeltal årligen tillverkades 1,500 skepp, kanoner och annat
gjutgods. Under år 1800 var tillverkningen i mndt tal och centner: tackjärn
7,027, diverse gjutgods 1,600, kanoner 249 samt stångjärn och smältstycken.
1 en anteckning från 1830-talet uppgives den årliga tillverkningen av kanoner
omfatta 2,000 till 3,000 skeppund eller 300 till 450 ton, förutom projektiler,
annat gjutgods och stångjärn. Efter den mellan Ryssland och västmakterna
1*56 slutna freden blev avsättningen av kanoner till Ryssland mycket stor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
