Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 4. Risinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 FINSPÅNOA HÄRAl).
hit till Finspång. De gamla verkstäderna inreddes för den nya tillverkningen,
och ytterligare en mängd verkstadsmaskiner hitfördes. Men redan år 1913 upp¬
hörde detta bolags verksamhet här. Ett annat bolag. A.-B. Ljungströms ång-
turbin (uppfinnare: direktör Birger Ljungström), hade sålt sina patent till en engelsk
och en fransk firma, och för en fabriksmässig tillverkning av desamma hade bil¬
dats ett nytt bolag, som inköpte Nordiska motorverkstädernas fabriker, maskiner,
fabriksinventarier, arbetarebostäder i Finspång jämte slottet, som motorverkstä¬
derna inköpt av Stens bruks A.-B. Till de gamla maskinerna kommo nu nya,
lämpliga för ångturbinfabrikation. Elektrisk kraft inleddes från kraftstationen
vid Stens bruk. Nya arbetarebostäder uppfördes. Nordiska motorverkstädernn
hade som huvuddelägare räknat Herrängs gruvaktiebolag, chefen för den stora
engelska skeppsbyggerifirman Beardmore & C:o hr Beardmore samt A.-B. Bo-
fors-Gullspång. Av dessa inträdde hr Beardmore och Herrängs gruvaktiebolag
såsom delägare i bolaget. A.-B. Ljungströms ångturbin överlät till verkstads-
bolaget patenträtten för Sverige, Norge, Danmark, Ryssland och Finland samt
exportmarknaden i Japan, Sydamerika, Spanska halvön och Balkanländerna.
År 1914 påbörjades även uppförande av verkstäder, fabriker m. m. för Fin¬
spångs metallverksaktiebolag, som därjämte inredt och omändrat de gamla, vid
Finspång belägna, förut Stens bruk tillhöriga verkstäderna med nya maskiner
för koppar- och mässingsverk. — Den 1916 tillgängliga tax.längden visar en
inkomst, efter vilken inkomst- och förmögenhetsskatt utgår, för: A.-B. Finspångs
styckebruk kr. 165,700 och A.-B. Stens bruk kr. 115,300 samt enl. bevilln.tax.
för: A.-B. Finspångs metallverk kr. 890,000.
Grostorp, 1 m., 252 h. Har länge tillh. Finspång samt i senare tid Stens
bruks A.-B. — Gömma, 1 m., 341 h. Har 4 äg. — Gullerstorp, 1 m., 306
h. Ägdes 1884 av 6, 1895 av 3 och 1910 av 1 äg., näml. S. A. Petterssons
sterbhus. — Hult, 4 m., 356 h. En del hör till Stjämvik och har förr hört
till Börsjö. Det övriga har 5 äg. — Humletorp, l/s m., 523 h. Hör till
Sonstorp i Hällestad. — Häjetorp, 1/a m., 44 h., 3 äg. — Hälla, 1 3 m., 399
h., 3 äg. — Hftmmiugstorp, m., 196 h., 3 äg. Sven i Hemningxtorp var
1389 fasteman. — Hässmedstorp, 1 m., 183 h., 4 äg. — Ingelstad, 3 m., 294
h. År 1687 hörde 1 m. till Finspång men ägdes 1700 av kaptenen Hilken
och 1725 av hans arvingar. Tillhörde 1853 prosten Stenhammars arvingar samt
senare Risinge fattigvård. Det övriga har länge tillh. allmoge och har 5 äg.
— Klippestorp, V* m., 55 h. Tillh. A. P. Andersson med barn. — Kniv-
säter, 1/8 m., 41 h. Tillh. 1910 K. J. Olssons stärbhus. — Köpnia 1 m., 207
h., 5 äg.
Kolstads säteri 1 med Mikelstorp 1/8 m., avhyst, 359 h. Johan i Kolstada
var 1389 fasteman. Denna egendom blev såsom skatte d. 19 okt. 1618 done¬
rad till kammarrådet Per Månsson Utter, om vilken det berättas fast otroliga
saker, såsom att man i moderlivet skall hava hört honom gråta, samt att han
sedermera under barnaåren en gång, då han badade tillsammans med sina brö¬
der, skall hava sjunkit till bottnen, där han blev liggande till på tredje dagen,
då han upphämtades på det sätt, att han fattade tag i en båtshake, med vil¬
ken man sökte dragga upp honom. Han var då, berättas det, vid liv, emedan
en väderblåsa satt sig omkring hans huvud. Å detta skattehemman erhölls
stadfästelse d. 26 apr. 1620 av k. Gustav Adolf efter Norrköpings beslut och
villkor. Utter dog 1623 eller 1630. Efter hans död tillhörde egendomen jämte
5 V* m. underlydande först äldste sonen, överstelöjtn. Anders och efter hans
död 1640 dennes broder, översten Joh. Utter (f 1658), vilken d. 15 juli 1645
erhöll drottning Kristinas stadfästelse å denna donation, varvid han därjämte
köpte rå- och rörshemmanen till frälse. Tillhörde vidare hans änka Karin Oxe
(t 1675) och därefter sonen, kaptenen Joh. Utter (f 1685), vid vilken tid
(1683) egendomen kallas säteri, uppbyggdt av ett hemman allodial med *\s m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
