Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 4. Risinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RISINGE SOCKEN. 381
ra och rör. Genom köp övergick Kolstad vidare till översten Joh. Laurin
(f 1698), en av sin tids tappre krigsbussar, som från gemen soldat tjänte sig
upp genom alla graderna. Han utbytte egendomen år 1691 till frälse. Ägdes
år 1725 av ryttmäst. Fredr. von Schneidern, som var gift med Brita Katarina
Lilljenstrahl, samt 1760 av deras barn till år 1772, då egendomen försåldes av
rikets ständers bank, för underlåten inbetalning å ett lån, till överstelöjtn. Lars
Erik Gripenwald, vilken åter förpantade den till kamreraren P. Rundberg. Till¬
hörde vidare dennes son, kamreraren Olof Rundberg (f 1792), samt därefter
dennes änka, Juliana Katarina Theukler, omg. 1795 med kaptenen Drake
(t 1796) och 1799 med Isr. Trolle. Av henne löstes egendomen från Gripen¬
wald. Till år 1820 förblev den inom släkten men såldes då av O. Rundberg
till C. C. Söderberg, som 1852 försålde gården till två bönder i Skedevi. Äg¬
des 1853 av Per Persson samt 1860 av kaptenen Albert Yilh. Ekelund (f 1881)
från vilken egendomen såldes 1876 till sedermera ledamoten av riksdagens l:a
k. Gust. Andersson. Vid arvskifte efter honom år 1913 tillskiftades denna
egendom sonen Gösta Andersson.
Egendomen är välbebyggd med ett större reveteradt envåningshus, beläget
vid Ysundaviken samt allmänna landsvägen till Norrköping.
Lotorp, V2 m. bruksegendom och Lotorp 1/2 m. landtegendom, tills. 1,192
h. Esbjörn i Lorotorp nämnes 1364 som fastevittne.
Bruket anlades år 1635 av brukspatr. Gillis de Flon (f 1646), som inflyttat
till Sverige från Frankrike, och har sannolikt sedan tillhört hans son brukspatr.
Johan Adlercrona, som avled 1687 utan manliga avkomlingar. Tillh. i midten
av 1700-talet handl. Kristian Hebbe samt på 1820-talet Finspång (se denna
egendom). Det blev skattlagdt år 1651 och stadfästades i sina privilegier d. 9
dec. 1690 samt erhöll till 600 skeppund förökad smidesrätt d. 25 maj 1742.
Manufakturverket anlades 1720 i stället för den samma år ödelagda masugnen.
I början av 1800-talet funnos här en stångjärnshammare med 2 härdar och
690 skppds årligt smide samt ett manufakturverk med 1 knipphammare och 2
spikhamrar för 400 skppds förädling. År 1854 hitflyttades 2 härdar från Djurs¬
hytte bruk i Hällestad. På 1860-talet hade stångjärnsbruket 2 härdar, 1 ham¬
mare och manufakturverket 6 hamrar, varvid 1861 manufakturerades 3,444
centner. År 1910 var Lotorps järnbruk t. v. 140,000 kr., stålverk och manu¬
fakturverk 100,000 kr., arbetare- och tjänstemannabostäder 180,000 kr., trans¬
formatorshus m. m. 71,000 kr. Verksamheten bedrevs med lancashiresmide
och martingjuteri m. m. på samma sätt som förr. Årligen har här till senare
tid tillverkats omkr. 5,000 ton martingöt och 6,000 ton smältstycken samt
l, 200 ton smide och manufakturjärn. Drivkraften erhölls dels från vattenfall,
dels från elektriska kraftstationen vid Finspång. Det behövliga tackjärnet häm¬
tades från Graversfors men kunde icke erhållas därifrån, sedan hyttorna där år
1913 försåldes till Boxholms bruk. Bruket nedlades 1916, men annan indu¬
stri är tillämnad. Lotorp 1/s m. har förr tillhört bondesläkter. Har nu 2 äg.
Den ena av dessa är fabrikören John Fröbergs arvingar och den andra Sven
Nilssons stärbhus. Fröberg, som sedan 1885 var gift med en Sven Nilssons
dotter, bekom i arv 1/s m. av Lotorp. Lotorp har särskildt blivit vida bekant
genom den betydande affärsverksamhet F. här hade från slutet av 1870-talet.
Verksamheten började med en obetydlig visitkortshandel, med vilken han någon
tid arbetade ensam, men 1884 uppfördes ett särskildt fabrikshus och flera ar¬
betare antogos. År 1898 uppfördes en större fabriksbyggnad. Affären omfattade
redan då alla slags kortvaror. Av den första lilla handpressen hade nu blivit
accidenstryckeri, präglingsanstalt, kautschukfabrik, gravyranstalt, kemigrafisk an¬
stalt, ask- och lackfabrik, fiskredskapsfabrik. Pappershandelsomsättningen gick
ärligen till millioner och personalen uppgick till 250, vid jultiden ofta till
dubbla antalet. Filial inrättades i Norrköping. F. avled 1908 och var då in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
