Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 5. Skedevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
390 FINSPÅNGA HÄRAD.
Hävla bruk är beläget vid Regnarens utlopp å Hävla ägor. Hävla järnma-
nufaktur for 300 skepp, anlades enligt kammarkollegii brev av 1828. (Se
vidare hämedan under övriga tillhörigheter.)
Johanncsluiid, 2 m., 385 h., äg. 1910 K. M. Johansson. — Kallio, 1 m.,
1,745 h., 9 äg. — Kvarnfallet, 1 i m., 76 h., äg. 1910 F. Andersson.
Käxelvik, */* m., beläget vid Tisnaren. Komministerboställe. Församlingen
har hos K. M. anhållit att få försälja detta boställe, som har en värdefull skog
men som i arrende endast lämnar 600 å 700 kr. Boställe skulle i så fall upp¬
föras vid Rejmyre. -— Mullsäter, 1 m., 353 h. Mullasceter nämnes 1390. —
Nora, 1 m., 687 h., 7 äg. — Perstorp, 1 2 m., 325 h. Är indraget militiebo-
ställe, tillhör, statsverket.
Rejmyre, 1 m., 1,408 h., Brewyre, 1 m., 1,141 h., Erstorp, 1 m., 423 h.,
Frogctorp, Vs m., 957 h., Hagnehnlt, 1 s m., 1,047 h., Sillsjö, 1 m. med
Slllsjötorp, V s m., 1,232 h. (Sillsjö
donerades 1620 till Peder Utter men
har sedan omkr. 1810 tillhört Rej¬
myre). Reghinmyre med Tholäng i
Digherö, Haghaby, Rywdhe, Skärforssa
kvarn med torpen Bokanäs, Swartha-
thorp, Mardäng, Sillasjo med Padhars
Olmathorp, Erikxtorp, Bredhamyre med
torpen Magnehult och Kallobodathorp
bortbyttes år 1385 av Askeby kloster
till Bo Jonsson. Före Rejmyre glas¬
bruks anläggning var här endast en
by, som under 1600- och 1700-talen
tillhörde släkterna De Geer och v.
Berchner. Ar 1808 påbörjades här
anläggningen av ett glasbruk av jäg¬
mästaren Joh. Jakob Graver efter vil¬
ken löjtnanten Mattias Alexander v.
Ungem-Sternberg (f 1826) slutförde
anläggningen, men tillverkningen bör¬
jade först 5 år senare. Tillhörde 1825
deras måg, kaptenen Gust. Er. v. Post
samt 1829 och framgent den sist¬
nämnde, som icke blott förbättrade
jordegendomen genom sjösänkningar
och mossodlingar utan därjämte med kraft fullföljde den påbörjade glasbruks¬
anläggningen. Efter hans död på Frängsäter 1850 tillföll såväl Rejmyre som
andra verk och jordegendomar i socknen hans arvingar kaptenen Ernst Fr.
Alex. v. Post, brukspatr. Vikt. v. P., översten Vikt. Fleetwood, kaptenen Klas
Aug. Kugelberg, löjtn. Karl Gust. Nisbeth ävensom dennes fader majoren
Karl Vilh. Nisbeth (f 1860), gift med en dotter till ovannämnde v. Ungern-
Stemberg. Sedan år 1868 ägdes bruket med underlydande hemman, ut¬
görande över 10,000 tunnland, av Rejmyre aktiebolag, grundadt med ett aktie¬
kapital av 500,000 kronor. Efter kapt. G. E. v. Posts död sköttes Rejmyre av
kapt. Fredr. v. P. under 5 år samt senare under 15 år av prof. Hamp. v. Post.
I och med bolagets bildande blev ingenjören, brukspatr. Josua H. Kjellgren den
ledande och därmed började en ny period i Rejmyre bruks utvecklingshistoria.
Glasbruket utvecklades i betydande grad, och årstillverkningens värde fyrdubb-
lades. Tillverkningen ändrades även väsentligen. Från enklare tillverkning
övergick densamma även till de finaste och yppersta föremål. Genom sina
gnistrande och glänsande praktpjäser i kristall, de konstnärligt fina slipningama
120. Glas från Rejmyre.
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
