Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 5. Skedevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKEDEVI SOCKEN. 391
och glasets klarhet och renhet äro Rejmyre tillverkningar nu vida kända (fig.
120, 121). Också har brukets tillverkning haft marknad till de avlägsnaste län-
•der. förnämligast dock till England och Amerika. —- Under Kjellgrens tid an-
lades även den stora linbanan till Simonstorp, den längsta linbana i norra
Europa. K. avled 1901. År 1900 utsågs hans yngste son, ingenjören Sten
Kjellgren till brukets verkst. direktör och disponent. År 1902 bildades Aktie¬
bolaget de svenska kristallglasbruken. I detsamma ingick även Rejmyre bruk
och K. blev styrelsemedlem i detta bolag samt från 1906 även detta bolags
verkst. direktör. Äldre brodern Bror Kjellgren är sedan 1890 vårdare av det
till egendomen hörande jord- och skogsbruk samt vad därtill hör.
Före 1868 fanns här endast
1 ugn och 8 deglar. År 1871
funnos här två hyttor, vardera
om 6 deglar samt ett sliperi med
43 slipstolar. Vid 1875 års slut
arbetades här i 3 hyttor om
tillsammans 23 deglar och vid
två sliperier med tills. 70 slip¬
stolar. Dessutom verkstad, där
glaset målas och förgylles samt
en för ritning. F. n. finnes i
den s. k. gamla hyttan en smält¬
ugn jämte vällugnar, varav en
del för smältning av glaskanter
ävensom ugn för »färdigmakaren».
Hit höra även 2 kylugnar samt
särskilda ugnar för avkylning av
större föremål, ugnar för upp-
tämpning av deglar, vartill kom¬
mer rum för sortering. Fläkten
för värmeugnar och sprängappa-
rater drives av motor. Därjämte
finnas här kantsliperi och spräng-
rum för glas. Den s. k. annex¬
hyttan har glasugn, som är re¬
servugn, samt kyl- och värme¬
ugnar. Den nya hyttan har
blandningsrum, laboratorium,
glasugn och värmeugn, två kyl¬
ugnar, källare för förvaring av eldfast tegel och värmeugnar. Därtill kommer
den tre våningar höga byggnad, som inrymmer sliperiet m. m. Första till¬
verkningsåret, 1813, uppgick tillverkningen till ett värde av 17,172 kr., 1850:
75,000 kr., 1868: 124,483 kr., 1870: 201,678 kr., 1895: 405,000 kr., 1905:
501,000 kr. o. s. v. Elektrisk kraft och belysning hämtas från det 5 km. från
bruket belägna Bremyre. — Här finnes särskild brukskyrka, avsedd för bruks-
personalen.
Rultorp, ’/* m., 316 h., äg. 1910 E. Eriksson. — Ruda, 1 */» m., 246 h.,
3 äg. — R}d, 2 m., 206 h., 2 äg., därav kyrkoherdebost. — Skedcri kyrko¬
herdeboställe, kalladt Hagervd, *,» m., 182 h. med bostad från 1820, belägen
vid Lillsjön, icke långt från Tisnaren. Hit hör stomhemmanet Ryd. -— Sila,
3 m., 1,659 h. Har förr hört under Regnaholm men försåldes 1825 av
majoren J. G. Gyllenkrook till brukspatr. Karl och Dan. Indebetou. Har nu
10 äg. År 1916 sålde Arv. Olsson Norrgården med inventarier för 105,000
kr. till Brcnäs bruk. — Sjöiindan, */« m., 328 h. — Sknrbjörke, \ s m., 98 h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
