Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 7. Vånga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 finspAnga härad.
åtminstone i början av 1800-talet, skall Gustav I anlagt en hammare
och en masugn 1542. Yånga socken med Yånga berg och Arga ham¬
marsmedja tilldelades bl. a. hertig Magnus i Gustav I:s testamente
1560. År 1604 förklarade sig hertig Karl önska hålla Vånga och Hälle¬
stads bergslag vid makt och tillät de bergsmän, som ville hålla gruv-
del, att ha var sin dräng fri från utskrivning. Följande år anbefalldes
fogden att lägga Risinge socken under Yånga gruva. Årga järnbruk
upphörde emellertid med sitt arbete 1615, såldes 20 år senare, då det
ånyo sattes i stånd. Fordom skall å Ladas ägor funnits en koppar¬
gruva, som omnämnes i ett k. brev av 1542. Den påträffades åter år
1706 och befanns vara >47 och en fjärdedels aln lång och 3, 4 å 5 aln.
bred, men dess djup kunde icke utrönas, emedan gruvan på 2 aln. när
var igenfylld». Vid Lada och Hundekulla hava funnits bergsmansham-
rar. ödelagda järnmalmsgruvor äro Glansgruvan, den äldsta, belägen
å Resta ägor, återupptagen 1711 och ånyo nedlagd 1717; Kättilgruvan,
bearbetad 1717 och 1718; en gruva belägen emellan dessa båda
upptogs 1714; Storgruvan; Krokgruvan och Sandgruvan, vilka båda
bearbetades ännu på 1820-talet, då den förra årl. lämnade 3 å 4,000
skepp, och den senare 1,000 sk. malm. ödelagda hyttor äro Mantorps,
Balderums, Korp, Bobergs- och Nyhyttorna. De två sistnämnda voro
ännu på 1820-talet i gång. Bergslagen hade eget häradssigill och sär-
skildt tingsställe, såsom det tros nära kyrkan å det s. k. Tjuvkisteber-
get. Vånga bergslags sigill framställde 2 hamrar, varomkring lästes:
Wånga Heridh. Sedan länge har all gruvdrift legat nere. Bergslagsprivi-
legierna upphörde 1830. — Här finnas 5 handlande och 14 handtverkare.
Gårdar.
Baldernm, 3 V2 m., 590 h., 24 äg., varav Linköpings domkapitel V2 m. —
Berga, 2 m., 233 h., 8 äg. — Björkö, 1 m., 177 h., Grana Vs, Nybygget 3/s,
Ålsjötorp V® °°b Äskem&la V4 di., tills. 371 h., Hundekulla, V2 m., 497 h.,
Lada, V9 m., 478 h., Skogen, V8 m., 78 h., Tolskepp, 1 m., 1,164 h. tillhöra
alla A.-B. Finspångs styckebruk. Hörde redan under 1600-talet liksom flera
andra gårdar i socknen dit, om de ock vissa tider haft andra ägare. — Bläck¬
kärret, f. d. skogvaktareboställe, 1/’s m., 48 h., 1 äg. — Boberg, 2 m., 762
h., 15 äg. — Bosäter, 1/i« m., 26 h., 1 äg. — Älgdalen, 1/s m., 33 h., 1 äg.
— Fivelsdal, 1 m., 78 h., 3 äg. — Gettorp, 1 m., 762 h., 6 äg. — Granmyra,
V4 m., 58 h., 1 äg.
Grensholmen 1 m. med Brink V4, Pnketorp 74i Rotekälla Vs, Ströja 1Uy
Ödesröja V4 m., tills. 847 h. samt S. och N. Toriunda 4 m., 460 h. Grens-
holm eller Grensholmen har ursprungligen hetat Aal eller Al. Samma namn
är även tillagdt Gripsholms slott, vilket likväl måhända endast skett genom
någon namnförväxling, som ägt rum, till följd av att båda godsen under lång¬
liga tider skall hava innehafts av samma släkt. Detta är så mycket troligare
som Gripsholms slott på 1370-talet uppbyggdes av Bo Jonsson Grip på gården
Näsbys ägor. I äldsta tider tillhörde herresätet den gamla släkten Green eller
Gren, en släkt, som sökte leda sina anor på svärdsidan från Stenkilska konunga¬
huset. Den äldsta namngivna ägaren skall ha varit Harald Torsson samt där¬
efter dennes son, Sten Haraldsson (Gren).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
