Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 2. Flistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLISTADS SOCKEN. 419
talas från L. Valla och Kullagårdarna samt från S. Lund, där även
omnämnes ett fotangelrör med inåtböjda armar. Vid Maspelösa hitta¬
des år 1869 tre större ringar, fyra bitar av ringar och 432 tyska, ang-
losachsiska och andra mynt. Från en tidigare del av järnåldern an¬
träffades år 1882 ett anmärkningsvärdt fynd i en grusgrop vid S. Lund
— i forntiden en helig plats — bestående av ett flertal små gropar
med svart jord och brända ben. Över varje grop låg en kalkstensflisa.
Här och där hittades ett mindre lerkärl, likväl utan ben. Endast ett
större lerkärl, innehållande brända ben, upptäcktes, även det täckt med
en kalkstensflisa. I detsamma lågo bland benen fyra beslag av brons-
belagdt järn. I en annan grav fanns ett järnspänne, en halvrund järnkniv
och en bronsring. Båda här omnämnda fynd förvaras i statens samlingar.
Folkmängden var: 1750-talet: något över 500, 1790: 544, 1830: 636,
1850: 774, 1895: 674 och 1915: 668. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 517: 79,
skolk. kr. 646: 92, fattigk. kr. 2,995: 50, kommunalk. kr. 303: 25, maga-
sinsk. kr. 227:20, Ulanderska fonden kr. 300, Tolanderska f. kr. 300.
— Folkskolan vid kyrkan har 1915 1 lär. och 55 barn. Småskolan, även
vid kyrkan, har 1 l:a och 26 barn. — Handlande finnas 2 och handt-
verkare 11. — Flistad brunn är belägen å N. Lunds ägor (se härnedan).
Gårdar.
Flistad, 31/4 m., 210 h. Håkan i Fliizstad- namnes som nämndeman 1399.
Skrives i ett annat samtida brev Flystadh. Synes i äldre tider hört till Stjär-
norp men har delvis även tillhört släkten Rotkirch. Har senare ägts av bonde¬
släkter. Hade 1884 och alltsedan 14 äg., förutom 3/4 m., som är komminister-
boställe. Större delen av örngården äges av läroverksadjunkten Joh. Aug. Hedberg.
Komministerbostället blev kaplansbol 1724 i utbyte mot Ä/a m. Råby i Ljung.
Grönlund, 1/a m., 40 h. Har sedan länge 3 äg. — Hedby, */2 m., 67 h.
med 2 äg. — Kulla, 3 V2 m., 496 h., som nämnes 1384, och som ägdes på
1830-talet av Karl Gust. Hoffstedt (f härst. 1840) m. fl. samt f. n. av 13 äg.
(fig. 135). — Kullersbro, 2 m., 46 h., som på 1850-talet hörde till Karstorp
i Klockrike s:n, dit det ännu hör. — Kättstorp, 1 3/4 m., 87 h. Håkan Kampe
sålde år 1356 till Joh. Holmgersson för 10 mark pgr gängse mynt sina barn¬
barns fastighet V4 attung i Kmthilsthorp med förbindelse att lämna dem veder¬
lag i annan jord. Tillh. 1686 och 1700 fru Anna Bölja och 1706 fru Anna
Bielke. Från statsverket försåldes Vs m. omkr. år 1900, vilket förut varit un-
derofficersboställe. Har 12 äg. — Lekslätt, i dagligt tal kalladt Lickslätt, Vs
m., 26 h. Kyrkoherden Hemming i Flistad upplät år 1344 åt sin son Gud¬
mund Vs attung i Lekeslceth samt 2 närbelägna humpar för 24 mark pgr, som
han var skyldig honom. Tillh. fordom Vreta kl. Donerades 1647 till seder¬
mera kammarrådet Joakim Skyttehjelm (+ 1678) men återgick sedermera till
kronan. Ägdes 1884 av J. M. Månsson och efter hans död av sonen Otto M.
Månsson. — Lund, Norra, 3 m., 120 h. År 1356 nämnas Dagher och Sune i
Lund såsom fastemän. År 1379 sålde Kristina Nilsdotter, änka efter riddaren
Jöns Hjerne, till Vreta kl. en attung jord i N. Lund såsom medgift och till
underhåll i klostret för en fattig flicka, som en nunna uppfostrat från barn¬
domen i sagda kloster. Dock skulle det vara Kristinas släkt obetaget att med
60 mark återlösa denna fastighet. Något senare s. å. erbjöd Gerhard Snaken-
berg enl. uppdrag av fru Kristina fasta å nämnda attung. På 1850-talet till¬
hörde V* m. Ljungs säteri, V2 Ånväga i Skeda och 1/s Brunneby i Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
