Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 2. Flistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
420 GULLBERGS HÄRAD.
(se vidare härnedan: Flistad brunn). Hade 1884 sex och 1895 sju ägare (se
S. Lund). Äges av S. Törnkvist, G. T. Hilding, Maspelösa, jämte 3 andra ägare.
Å l/2 m. gården är den en gång mycket omtyckta Flistad brunn belägen.
I äldre tider försiggick här många vidskepelser isynnerhet under midsommar¬
nätterna, då en betydande mängd allmoge, även från långt avlägset belägna
socknar, samlades här, dels för att dricka av vattnet, dels för att tvätta sig
därmed för att därigenom fördriva sina krämpor. Under sådana förhållanden
och under det källan endast var ett sumphål besöktes den ända till 1723.
Socknens kyrkoherde, prosten, mag. Andr. Durreus, lät då uppränsa sumphålet
och nedsätta ett källkar för att pröva, om vattnet var »mineraliskt och hälso¬
samt att dricka». Källådran befanns stark och vattnet mycket klart, med »en
vacker hinna över». Ett flertal började nu ordentlig kur, och den första patient,
som från denna tid omtalas såsom helbrägdagjord, var en torpare, som länge
icke kunnat smälta födoämnena. Kurgästernas antal började nu ökas, och hus¬
rum anskaffades i närgränsande gårdar. Hed anledning härav inberättade nämnda
prost år 1729 om brunnen till dåvarande landshövdingen Er. Ehrencrona, vil¬
ken snart icke blott besökte platsen utan ock »av nit och kärlek för landets
135. Kulla kornettgård.
välmåga» tog hand om densamma. På det gamla patriarkaliska sättet lät han
från predikstolarna giva »en allvarsam befallning» till Ljungs sockenmän att
första dag därefter köra var sin stock till brunnen och Flistads sockenmän att
ditföra var sitt bräde, varav ett »vackert, fyrkantigt hus» byggdes över källan.
E. föranstaltade även en insamling genom »stamböcker», varav E. hade en, en
var å landskontoret och en hos borgmästaren i Norrköping. Källan uppren¬
sades. Bottensanden befanns fin och vit, »och när den uppkastades på bräder
var den så full och flödande av balsam, att den skalv på bräderna som ett
gelé . Vid en undersökning kort därefter fann arkiatern Hjärne d. y., att det
var balsam sulphuris». Källan började nu användas. Rum anordnades men
brunnsgästerna minskades efter hand. År 1754 lät dåv. landshövdingen Gust.
Ad. Lagerfelt genom provinsialmedikus Hagström ånyo undersöka vattnet, och
det befanns likna Lokavattnet. Resultatet av denna undersökning tillkännagavs
från predikstolarna i länet, och samma år kommo en stor myckenhet brunns¬
gäster. Men bristen på rum och olägenheten att få bo i de något avlägset be¬
lägna bondgårdarna förminskade snart antalet. I början på 1800-talet tycktes
denna brist på rum vara avhjälpt. Brunnen ägdes då av Sune Nilsson i Sjö-
gestad. Rum kunde nu hyras i två vid stället uppförda byggnader, innehållande
tolv kamrar, två salar med ett ’kök och tre rum för betjäning. Ett par hästar
funnos att tillgå, och stallrum jämte foder lämnades för medförda hästar. Om 10
å 12 personer ville spisa på stället — tillkännagavs det 1806 — serverades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
