Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 2. Flistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLISTADS SOCKEN. 421
dem mat »vid et^bord». År 1811 stadfästade landshövdingämbetet brunnsstad-
gar. I desamma föreskrevs bl. a. om en »brunnsrätt», vilken skulle bestå av
fem »bofasta eller för annan förmögenhet kända brunnsgäster», jämte två av de
till uppsikten’ över brunnsbyggnaderna valda direktörerna samt brunnsägaren.
Brunnsavgiftema bestämdes för de förmögnare till 1 rdr, för mindre förmögna
till 24 sk., samt för torpare och tjänstfolk till 8 sk. person jämte avgifter till
»brunnskänken». Beslut fattades samtidigt om uppförande av -brunnssalong,
planterande av två alléer o. s. v. År 1812 uppfördes badhus. År 1816 bör¬
jade första brunnstermin d. 10 juni och den andra 10 juli. Brunnen ägdes
fortfarande av Sune Nilsson, som gjorde stora omkostnader för att få densamma
i godt stånd. Serveringen av mat var nu ordentligt ordnad. Enligt annons
serverades tjänlig brunnsmat, fyra rätter till middagen och tre till afton för 32
sk. banko dagligen, men »socker till maten består var och en sig själv efter
behag». Följande år höjdes priset för dag till 36 sk. banko. Huruvida socker
då följde, omnämnes icke, men »vin och brännvin var ej i detta pris inbegripet».
D:r Keventer hade nu ytterligare undersökt vattnet och funnit det välgörande
mot gikt, reumatism ävensom mot sten och hemoroidalplågor. Den vid badin¬
rättningen begagnade gyttjan rekommenderades även. År 1838 övergick brun¬
nen genom köp till assessorn. P. G. Pettersson (f 1871) å Brunneby. År 1839
omtalas, att brunnen var mycket besökt samt huru den »ånyo kommit i flor», med
ett sextiotal brunnsgäster. I brunnshuset uppvisades en stor mängd kryckor och
käpjfar, »kvarlämnade offer av dem, som linkat till källan och dansat därifrån».
Ägaren hade all möjlig möda ospard att göra vistelsen där så angenäm som
möjligt. Danssalong var inredd. Ångbåten Ormen långe och Flistad brunn
»utgjorde under midsommardagarna centralpunkten för ortens nöjen». Lustresa
var arrangerad med den förra i samband med bal vid brunnen. Detta år upp¬
gick badgästernas antal till över 100. Det livliga intresset för brunnen fortgick
på så vis under flera år, men tappade så småningom av för att ånyo taga fart
i början av 1850-talet. Ännu på 1860-talet var särskild läkare anställd. Från
1853 och ända till sin död under början av 1900-talet ägdes N. Lund och Fli¬
stad brunn av Johan F. Nilsson. Under hans tid sattes den stora brunnssalon-
gen i fullgodt skick, nytt källhus av sten uppfördes, badhuset nyanordnades
o. s. v. Men detta oaktadt är förutom av närboende anstalten icke vidare an¬
vänd. — Lund, Södra, 3 m., 205 h. I slutet av 1600-talet ägde fru Märta
Koskull 2 gårdar i Lund och 1700 landshövd. Harald Strömfelt 1 gård. Om¬
kring 1870 tillhörde 2 V2 m. Lars Larsson. År 1895 var denna gård så för¬
delad, att S. Lund 1 V4> N. Lund 3/8 ocb Maspelösa 11/in m. tillhörde Per
Alb. Karlsson, som arrenderade andra delen. S. Lund 1 1/4, N. Lund s/8 och
Maspelösa 17/144 m. tillhörde Anna Signe Hilding, Fornås. År 1911 hade S.
Lund 5 äg., varibland S. Törnquist och G. F. Hilding. — Maspelösa, 2 m.,
138 h. Masparlösa förekommer omnämndt 1325 i Linköpingskaniken Olofs
testamente. I ett brev av år 1345 omtalas, att fru Helena Gudthormi, som var
hertigdotter, och hennes eon Kanutus, hertig av Reval, voro de som allraförst
givit gods i Flidisby och Maspaerlösa till Vårfrukapellet i Linköpings domkyrka.
År 1397 omtalas Karl och 1419 Jowar i Maspalösa som nämndemän. Mas¬
pelösa, Soltorp, Stubbevället med gårdar i Flistad och Lund donerades under förra
hälften av 160(Vtalet till landshövd., ståth. och samtidigt häradshövdingen Hans
Rotkirch (f 1654), men senare delvis reducerädt och delvis behållet inom släkten.
Maspelösa, 1/a m., har varit militieboställe, senare indraget till statsverket och
1016 försåldt till förre arrendatorn Edv. Karlsson för 37,600 kr. Från 1840-talet
ägdes 1 V4 m. av den bekante riksdagsmannen Karl Anders Larsson (f 1884)
samt vidare av dennes son G. A. Larsson 1895, då därjämte G. T. och E. A.
Hilding ägde 83/72 m. F. n. har den delen, som icke tillhört staten 4 ägare,
varibland disponenten Gust. T. Hilding och P. A. Janssons stbh. — Segorp*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
