Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 4. Stjärnorp - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 GULLBERGS HÄRAD.
Haga, Idet, Hasselbacken, Marieberg, Roibo, Roxenbaden, Roxhäll, Sjöhyddan,
Sjövik, Skoga, Smedhemmet, Solbacken, Sommarbo, Sommarro, Stjämorps kvarn,
d:o såg, Strandhyddan, Svallvik, Tallraon 1 o. 2, Talludden och Ängsbo m. m.
5. Yreta kloster gränsar i n. och no. till Ljung och Stjärnorp, i
ö. till Roxen, i v. till Flistad samt i s. till Svartån mot Kaga och Led¬
bergs socknar samt är belägen å ömse sidor om Motala ström och Göta
kanal. Arealen: 5,732 har, därav 4,884 land. Socknen, som till största
delen upptages av slättland, har närmast Svartån och delvis utmed
Roxen sank mark, ett förhållande, som dock förbättrats genom Roxens
reglering på 1870-talet. Längre in höjer sig landet så småningom.
Förutom vid utloppet äro de hithörande stränderna av Motala ström
tämligen högländta. Rådande jordart är svartmylla och sand, vilande
på ett fast kalkörslager. Genom socknen går en väg från Linköping
över Svartån till kyrkan, Sjögestads tingställe och Ljungs socken. Yid
Sjögestad utgår en väg til1 Flistad och vid kyrkan en till Bergs kanal¬
station, där det även är gästgivaregård och skjutsstation. Mellersta
Östergötlands järnväg genomgår socknen samt har stationer vid Yreta
kloster och Gullberg. Kungsbron, bef. i socknen, ombyggdes 1869 med
kallmurade landfästen av sten och med överbyggnad av trä.
Wreta är en tidigt bebyggd ort. Första gången socknen befinnes
nämnd i nu kända handlingar är år 1267, då konung Valdemar vid sin
kröning i Linköpings domkyrka till densamma gav en gård i Vreta.
Omtalas sednn 1299. Ar 1346 omnämnes »Vreta kyrkas socken» och
1360 kyrkoherde i Vreta. I kyrkligt hänseende utgör socknen jämte
Stjärnorp som annex ett pastorat. Till år 1810 omfattade socknen även
Stjärnorp, och till år 1788 var pastoratet regalt men lämnades då så¬
som personellt prebende åt dåvarande biskopen i Linköping. Förklara¬
des 1805 för beständigt prebende under samma biskopsstol, men genom
k. brev av d. 23 apr. 1869 skildes pastoratet åter från biskopsstolen och
fick egen kyrkoherde. Ny reglering 1917. Kyrkan, som fordom varit
klosterkyrka, är av obekant ålder. K. Johan den fromme, som regerade
1216—1222, utfärdade under något av dessa år ett brev till invånarna
i Östergötland om att Kimstad gärd, som någon tid varit avhänd däri¬
från, skulle återläggas under »den heliga Guds kyrka, som är i Vreta,
till förmån för där varande nunnor». Härav och av i senaste tid gjorda
undersökningar synes framgå, att en kyrka fanns i Vreta redan vid
klostrets tillkomst, som enligt de säkraste uppgifterna var år 1162.
Kyrkan skulle sålunda ursprungligen varit en sockenkyrka, vars dyr¬
bara byggnadssätt — kalksten i basilikastil — kan förklaras dels av
platsens rikedom på dylik sten, dels därav att Vreta gård antages till¬
hört kon. Inge d. y. samt övergått till Svärkerska ätten genom Svärker
d. ä:s gifte med hans änka Ulvhild.
Ar 1907 företog prof. S. Curman med offentligt anslag en noggrann
undersökning av kyrkan i och för den restauration av densamma, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
