Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTERS SOCKEN. 437
år 1915 tog sin början. Ur den av Curman år 1908 avgivna redogörelsen
för dessa undersökningar meddelas här följande, som huvudsakligast
stöder sig på kyrkobyggnadens egna vittnesbörd, och som bäst belyser
byggnadsbistorien:
>Ser man på kyrkans plan, finner man lätt, att den sönderfaller i två hu¬
vuddelar, där skillnaden synes gå tvärs över byggnaden i triumfbågen. Den
västra delen bildar ett treskeppigt långhus med tvärskepp, den östra ett rektan¬
gulärt enskeppigt kor med tvänne korsarmar. De båda byggnadsdelames längd¬
axlar hava olika riktning, murtjocklekarne äro synnerligen olika. Västra bygg¬
nadens yttermurar äro uppförda av ohuggen kalksten, under det att koret är av
huggen kalksten. Vi hava med säkerhet här två olika tidsperioder i utvecklingen.
Mycket talar för, att det västra partiet är äldre. Det har den normala pla¬
nen för en romansk treskeppig kyrka med tvärskepp. Endast koranläggningen
saknas. Genom grävning i nuvarande korgolv fann man emellertid det ur¬
sprungliga korets grundmurar, ehuru delvis förstörda genom senare upptagna
gravar. Det består av ett nästan kvadratiskt kor med absid. Själva korkva¬
dratens murar funnos mycket väl bibehållna strax innanför nuvarande kormu¬
rar, och särskildt under predikstolstrappan voro murfragmenten tydliga. Även i
motsatta hörnet kunde den gamla kormurens ansats mot tvärskeppsmuren tyd¬
ligt iakttagas. Av själva absiden med dess rundning fanns ett stycke av norra
sidan i behåll. Vid knackning på tvärskeppsarmarnes östra väggar fann man de
igenmurade bågöppningarna till ett sidokapell på vardera armen. För att konsta¬
tera dess planform gjordes grävningar först i den s. k. norra förhallen utan re¬
sultat, ty där påträffades gravar, varigenom grundmurarne förstörts. I Magnus
Nilssons gravkor däremot anträffades grunden till en absid. Samtliga dessa
funna murrester hade samma tjocklek som yttermurarne på den västra kyrkan.
Den ursprungliga korplanen var alltså klarlagd och visar, att nuvarande kyrkans
västra del är äldre än den stora korbyggnaden.
Då uppställer sig frågan: Hör hela västra kyrkan till den ursprungliga an¬
läggningen? På planen ses, att midtskeppets västligaste kvadrat och dess båda
sidorum hava betydligt tjockare murar än västkyrkans övriga yttermurar. En
undersökning visade också, att en tydlig skarv förefinnes mellan detta västli¬
gaste parti och den övriga kyrkan. Sidoskeppens murar hava sprungit något
framför gavelmurarne och bildat ett slags begränsande hörnpilastrar. Allt sy¬
nes tyda på, att kyrkan ursprungligen i väster slutat öster om den nuvarande
tornkvadraten.
C. drager den slutsatsen, att de nuvarande valven med tillhörande pelare
och pilastrar icke tillhöra den ursprungliga anläggningen, som med största san¬
nolikhet haft mycket smäckrare pelare och tunnare bågar samt troligen täckts
med trätak.
Den äldsta anläggningen var alltså en typisk romansk treskeppig korskyrka
med en plan, som återfinnes i hela Europa under 1000- och 1100-talen, särskildt
i mellersta Tyskland och i västra Frankrike. Även i Sverige finna vi exempel
på likartade planer t. ex. i den ursprungliga anläggningen vid gamla Uppsala.
Huru kyrkans sektion gestaltat sig kan icke bestämdt avgöras. Möjligen har
det varit en basilika med fönster i midtskeppets övermur ovanför de lägre sido-
skeppen. Några antydningar därom finnas icke.
Av de ursprungliga fönstren finns knappast något i behåll, ty det stora
rundfönstret på södra korsarmens gavel hör snarare till en senare period, ehuru
inga absolut säkra spår av att det blivit senare upptaget kunnat upptäckas.
Möjligen är det lilla spåret av ett fönster på norra tvärskeppsgaveln från
annan period.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
