Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VRETA KLOSTERS SOCKEN. 441
av denna gång. Det har icke varit en öppen arkadgång, såsom man skulle vän¬
tat, utan den har även på västra sidan haft full mur med fönster. Gången har
varit täckt med kryssvalv på diagonalbågar med rundstafssektion. Gördel och
murbågar hava varit rundbågiga med rätvinklig sektion. Valven hava upptagits
dels av väggpilastrar med små kolonnetter i vinklarna, dels av engagerade ko¬
lonner, av vilka baserna blivit funna. Formerna å nämnda kolonnetter torde
knappast kunna dateras senare än första hälften av 1200-talet men väl tidigare.
I gången har golvet varit av stora kalkstenshällar. Bland dem ligger även en
typisk gravsten över en nunna, en avlång smalnande åt ena ändan och prydd
endast av ett kors men utan varje inskrift.
Huru långt denna gång sträckt sig kan ej avgöras, ty den fortsätter in i
kyrkoherdens trädgård.
Anläggningen av nämnda gång nödvändiggjorde en del förändringar å kyr¬
kan och utgör sålunda en viss hållpunkt för kronologien.
Ännu en förändring tillhör måhända medeltiden, nämligen uppförandet av
ett torn på sydvästligaste hörnet av kyrkan. Visserligen förbjuder cistercienser-
regeln att stentorn uppföras på kyrkorna, men dels var detta en nunnekyrka,
ej så hårdt bunden vid
orden, dels hade ordens
byggnadsregler avslapp¬
nat.-»
I avseende på ål¬
dern av de olikabygg¬
nadsarbetena skriver
samme forskare:
»Från de tidigare sta¬
dierna äga vi inga dater-
bara detaljer eller andra
karaktäristiska partier.
Det är egentligen valven
med tillhörande pelare
och kolonnetter, som gi¬
va någorlunda användbart material därtill. Att korets valvkonstruktion med
strängt kvadratiska valv utan diagonalbågar är äldre än långhusets är säkert.
I långhuset finnas ju både avlånga valv och diagonalbågar. Man måste
ställa byggnadstiden för nämnda valv i relation till liknande utomlands. I
Frankrike användes dylika valv redan under andra hälften av 1100-talet.
Inpå 1200-talet äro så tunga och primitiva valv sällsynta i det landet. I Tysk¬
land däremot förekomma de sällan före 1200-talets böljan. Valven i midtskep-
pet sättas därför till 1200-talet. Ett annat daterbart parti är den omtalade
klostergången, av vilken n. förhallen är en del. Dess kolonn- och pelarbaser
kunna icke gärna föras alltför långt fram på 1200-talet. Före klostergångens
tillkomst måste korvalvens inslående falla, ty annars hade man icke vid valv¬
slagningens utförande brytt sig om att ändra det norra korfönstret. Korvalvens
detaljer äro fullt romanska. När skulle då det träbetäckta koret byggts. Om
man räknar, att det stod åtminstone 25 å 30 år innan det ändrades, bliver
byggnadsåret omkr. 1175. Den ursprungliga anläggningen med litet kor med
absid skulle då bliva 1100-talets första hälft.»
Prof. Brunius anser kyrkan vara yngre, men B. var icke i tillfälle
att göra de ingående studier av byggnaden, som föregått ovannämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
