Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 OULLBERUS HÄRAD.
Påvlige legaten Vilhelm av Sabina, som 1248 uppehöll sig i Sverige,
utfärdade emellertid ett brev, i vilket meddelades 40 dagars avlat åt
dem, som lämnade något understöd till det nedbrända klostrets åter-
uppförande. En annan legat, Guido, vistades i Sverige något senare
eller 1266, och han utlovade, på det klosterbyggnaderna här skulle
kunna fullbordas, till förmån för klostret 100 dagars avlat. I nämnda
avlatsbrev omnämnes, att byggnaderna börjat med stor kostnad iord¬
ningställas. Ar 1289 synes klostret åter vara färdigt. År 1432 skall
klostret hava avbrunnit för tredje gången. Rikets stora män visade
klostret ofta sin välvilja. Så befriade k. Valdemar 1250 klostret och
dess gårdar och landboar från all kunglig tunga och förlänte klostret
alla de kungliga utskylderna. Skyddsbrev utfärdades av Birger jarl,
Torkel Knutsson, kon. Birger och Magn. Eriksson. K. Magnus be¬
friade 1341 klostrets besittningar på Öland från den skatt, som påbju¬
dits under namn av »marchagjald», och hertig Valdemars änka Inge¬
borg befriade 1344 klostrets besittningar inom hennes herradöme från
all skatt. Även biskopar visade klostret sin tillgivenhet. Biskop Lars
Lillie utfärdade 1293 ett beskärmelsebrev, vari även beviljades befrielse
från en del biskopliga utskylder, och biskop Karl Bååt lämnade klostret
1309 rättighet att under dåvarande abbedissas tid uppbära biskopstion-
den från klostrets församling. Är 1344 avstod biskop Petr. Tyrgilsson
sin rätt till vissa penningeböter från klostrets åboar inom stiftet. Till
och med en skarabiskop Brynolf utfärdade 1289 ett avlatsbrev för Vreta
o. s. v. De senaste utfärdade frihets- och skyddsbreven för klostret,
som än äro bevarade, torde varit av Sten Sture d. ä., dat. Linköping
1503, Sten Sture d. y. 1519 och k. Gustav Vasa 1523.
En medeltida uppteckning förvarar minnet av ett klosterrov, som
enligt traditionen förövades här 1210, då k. Sverker d. y:s dotter, prin¬
sessan Helena, som efter faderns död här sökt en fristad, med våld
togs härifrån av östgötalagmannen Sune, Folke jarls son, för att bliva
hans brud. Men över detta klosterrov vilar mycket dunkel. Fråga är
även om densamma äger någon historisk grund. Den finnes i flera
uppteckningar, där bl. a. de handlande personernas namn uppgivas olika.
Såsom vanligt vid denna tid tillföll klostret en stor del jordegendom
genom gåvor och testamenten. De flesta godsen, som hithörde, voro
belägna inom Östergötland, men dess besittningar sträckte sig även till
Småland, Öland, Uppland och Södermanland somt måhända även till
andra län. — Klostrets sigill upptogs i midten av en trebågig baldakin
med tre torn och spiror med jungfru Marias bild därunder. Å vänstra
armen bar hon barnet och i högra en lilja. Kring kanten lästes: S.
conventus sm marim in Wretis. Efter reformationen lämnades år 1528
klostrets inkomster åt en enskild man, som därför årligen skulle lämna
viss avgift till kronan och därjämte underhålla klostrets folk. Följande
år återlämnades klostrets inkomster till abbedissan mot viss avgäld till
kronan. Är 1538 avled klostrets sista abbedissa, men även efter denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
