Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTERS SOCKEN. 451
tid tillätos nunnorna att kvarstanna, och de kvarvoro här ännu 1562, då
hertig Magnus lämnade dem sitt understöd. Samma år gav även k. Erik
dem en del av kronotionden. Ar 1567 förflyttades Linköpings skola hit.
Folkmängden var på 1750-talet: omkr. 2,200, 1810: 2,895, 1830 efter
skilsmässan från Stjärnorp: 2,077, 1870: 2,648, 1895: 2,149, 1910: 2,570
och 1915: 2,620. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 4,200, Janssonska fonden
kr. 1,000, Sållströmska f. kr. 5,000, Yedinska f. kr. 600. — Snaveudde
är skänkt till underhåll av Douglas’ska gravkoret. Den ved, som fås
härifrån, försäljes till sockenboarna. — Folkskolorna äro 3 med 4 l:e och
201 barn (1915) samt 3 småskolor med 4 hor och 168 barn. — Södra socken¬
delen har tillgång på kalk. Täljstensbrott finnas på flera ställen. Yreta
klosters stenbrott nämnes redan 1306. Orsten finnes vid Roxens strand och
alunskiffer på slättlandet. På grund av kalkstens befintlighet litet var-
städes var långt in på 1800-talet kalkstensbränning en näringsgren här.
Många kalkugnar förekommo därför, där kalk brändes även till avsalu.
Men då dessa mindre kalkugnar krävde för mycket bränsle i förhållande
#till kalkens värde, måste denna näring upphöra och drog sig till ett
gemensamt centrum vid Knivinge, där det även finnes ett rätt omfat¬
tande skifferlager. En kamullspinnskola anlades 1757 men upphörde
i början av 1800-talet. Vid Sjögestad har länets landtbruksskola varit
förlagd. Som binäring idkas fiske och någon sjöfart (se vidare: Övriga
tillhörigheter). Här finnas 6 handl. och 16 handtv.
Gårdar.
Adamstorp, */4 m., 20 h. översten Hans Oliveblad (f 1650) köpte denna
gård och Vimpland år 1641. Sedermera ägdes desamma liksom Pålstorp 1686
och långt in på 1700-talet av släkten Duvall. Hörde omkr. midten av 1800-
talet till Ljung. Tillh. 1884 och 1894 Daniel Dahlgren samt 1910 K. A. Jo¬
hansson och A. J. Dahlgren. — Berg, 2 V2 m., 95 h. År 1344 omtalas Mag¬
nus Håkansson av Bergh (i vapnet en spjutspets tvärs över skölden). Har förr
delvis hört till Ljung, kanske ock till Stjärnorp. Berg, 1 V4 m., »med båt av
11 läster» tillhörde på 1850-talet J. A. Norrman, på 1860-talet och till hans död
1876 handl. Nils Berggren, därefter sonen Nils Olof Vilh. Berggren, som sålde
egendomen omkr. 1880 till S. Vikström, vilken åter bytte bort densamma mot
en fastighet i Stockholm. Berg 1 m. jämte Vallby Va och Hagegården V4 m.
och del i Mjölorps kvarn hörde 1852 till Flämma, dit Berg med Hagegården
fortfarande hörde till omkr. 1880. En del, V4 m., hörde då och senare till
Brunnby. År 1895 tillh. Berg 21/a m. Joh. Fredr. Larsson, A. P. Joelsson
samt Brunnby egendom. År 1910 ägdes den förstnämndes del av K. D. Ny¬
berg. Det övriga hade fortfarande samma ägare. — Bjälösa, 4 m., 125 h.
Har sedan länge haft flera ägare, 1884: 8 och 1910: 5. — Björkö, 1 m., 112
h., som är till staten indraget militieboställe, nu utarrenderadt.
Brunnby, 1 m., 59 h. Skänktes mot slutet av 1750-talet av k. Adolf Fred¬
rik såsom faddergåva till kyrkoherden i Vreta Tiburts Tiburtii son, Adolf Fred¬
rik. Hemmanet såldes emellertid några år därefter till auditören Hiilphers
samt tillh. därefter hans änka, som bodde här till år 1795, varefter det av
hennes arvingar försåldes till biskopen, sederm. ärkebiskopen Jak. Ax. Lindblom
(f 1819), vars efterlevande maka Sofia Ulr. Söderbergs änkesäte egendomen
blev. Vid hennes död 1830 ärvdes denBamma av sönerna, bergsrådet Ax. Joh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
