Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hammarkinds härad - 6. Ringarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINGARUMS SOCKEN. 55»
ström. Detta oaktadt erhöll denne på en i revisionen fastställd fordran pa
138,670 daler k:mt inventering och värdering 1670 på Gusums bruk, vilket
(hans efterlämnade broder?) assessoren Markus Cronström (j 1680) lät uppbjuda
tre gånger, varefter det såsom pant tillföll dennes änka Sigrid Ekehjelm. En
mängd handlingar rörande Gusums bruk på 1660—80-talen förvaras i De la
Gardieska manuskriptsamlingen. Genom kontrakt emellan Ilans Klerck och en
Henrik Steinhaus övertogo de till hälften vardera den förbindelse, som Klerck
förut ingått med stärbhuset efter de Try, till följd varav bruket delades dem
emellan år 1684. Steinhaus drev då sin andel, under det den andra hälften
ägdes och disponerades av Klerckiska huset, till dess Hans Klercks svåger Didr.
Wittfogel blev ägare av densamma. Efter hans död tillhörde den hans änka,
hennes barn och andra man, sekret. Joh. Schmidt. Sedermera satte sig banken
i besittning av Steinhaus* del, på grund av dennes borgen för Abel Reen-tjernas
skuld till banken. Tillh. sedan Lovisinska stärbhuset samt inlöstes slutligen av
brukspatr. Georg Spalding, vilken blev ägare tillsammans med sin svåger Magn.
Vesterberg. Sedan dessa avlidit, inköpte deras arvingar den andra delen av
bruket av Wittfogelska arvingarna. År 1736 utbytte de mässingsbruket sig
emellan och år 1745 underlydande hemman, varefter den ena hälften tillhörde
lagm. Gust. Spaldencreutz och den andra änkefru Maria Vesterberg, född Spal¬
ding. År 1742 anlades å den senare delen en knappnålsfabrik och år 1752 ett
järn- och stålmanufakturverk med k. m:ts tillstånd av d. 20 okt. s. ä. År 1757
anlade även Spaldencreutz en nålfabrik på sin andel. D. 5 jan. 1760 var vid
förstnämnda nålfabrik eldsvåda. S. å. anlades även en knivfabrik, vilken snart
åter nedlades. Ägare till bruket voro fortfarande släkterna Spaldencreutz och
Vesterberg, men från år 1812 den senare ensam. En av ägarna brukspatr. Er.
Vilh. Vesterberg dog 1825. Därefter tillh. bruket hans arvingar, vilka på 1850-
talet voro till 1/s E. Vesterberg, V6 C. Vesterberg, V4 major-mekanikus Karl
Teod. Ekenstam, gift med Charl. Vilhelm. Vesterberg, och V13 inspektören Ka-
lander. Så småningom övergick bruksegendomen till brukspatr. E. Vesterberg,
som 1875 försålde den till Gusums bruks- och fabriksaktiebolag.
Manbyggnaden, som uppfördes på 1750-talet, är av trä, samt belägen vid
Gusurasån. Landtegendomen, tills. 4 5/g m., är tax. v. till 350,000 kr. Två elek¬
triska kraftstationer finnas vid å ägorna varande vattenfall.
Vid bruket tillverkades sedun 1600-talet mässing av koppar från Åtvidaberg,
Gottenvik och Falun samt gallmeja och andra materialier från utlandet. Årl.
skatten av bruket var, enligt reduktionskommissionens till landsorten ankomna
lista av d. 5 juli 1688, 500 daler sm., men efter kammarkollegii brev av d. 1
apr. 1692 blev denna ränta återgiven. Enl. bergskollegii resol. av d. 18 dcc.
1766 förunnades detta bruk att få tillverka 100 skepp, stångjärn till redskap
emot en hammarskatt av 1 skepp. Till följd av att mässing saknade avsättning,
anhöll brukspatr. E. V. Vesterberg 1821 att för skogstillgången få anlägga smide,
till dess bättre konjunktur för mässingstillverkningen kunde inträda, och att i
stället nedlägga 4 stycken av de 16 st. här befintliga privilegierade brännugnar
och av de 12 st. övriga inställa 8 st., så länge stångjärnssmidet skulle komma
att fortfara, emot 800 skepp, årligt stångjärnssmide. Med anledning av denna
ansökan tilläts Gusums bruk att förvandla det vid ämneshärdeh privilegierade
redskapssmidet, 100 skepp., till stångjärnssmide mot dubbel hammarskatt samt
att vid samma härd årl. få utsmida 350 skepp, stångjärn, dels ock att i ham¬
marsmedjan få inrätta en ny stångjärnshärd med 450 skepp. årl. stångjärnssmide
emot dubbel hammarskatt, mot villkor likväl att under den tid, det tillökta nya
stångjärnssmidet begagnas, skulle endast 4 av de vid bruket för mässingstillverk-
ning privilegierade brännugnar få hållas i gång. År 1836, d. 26 sept., utfärdades
nya privilegier. Bruket berättigades då att i den förut befintliga stångjärns-
smedjan uppföra ny stångjärnsh. med 2 härdar för årl. tillverkning av 900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
