Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hammarkinds härad - 6. Ringarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARKINDS IIÄRAD.
’>()0
skepp., vadan Gusums stångjärnsverk kom att bestå av 2 hamrar och 3 härdar
med tillverkning av 1,350 skepp, stångjärn, oberäknadt en redskapshammare.
.Järnmanufakturverket bestod alltjämt av 2 knipph. och 2 spikh. Samtidigt ålades
bruket att icke begagna fler än två mässingsbrännugnar. D. 17 febr. 1840 bi¬
fölls inrättandet av en ny stångjärnsh., men år 1846 d. 8 okt. blev, på grund
av brukets dåv. disponents, major Ekenstam, anhållan, tillåtet att av de vid
Gusum för 1,350 skepp, stangj rnssmide privil. 3 härdar och 3 hamrar få ned¬
lägga 2 härd.ir, som privihts 1836. I följd härav skulle stångjärnssmidet utgöra
450 skepp, vid en härd och hammare jämte 100 skepp, redskapssmide vid sär¬
skild härd. — Under åren 1793 — 95 tillverkades här 914 ske] p. mässing. Frän
1815 till 1822 var egentliga mässingsbruket ej i gång, men tråddrageriet och
nålfabriken förarbetade 26 å 27 skepp. årl. Sedermera steg tillverkningen små¬
ningom från 70 till 120 skepp, råmässing och från 30 till 90 skepp, tiåd, varav
hälften ytterligare förbrukades till knappnålar, krok, häktor och mässingsvävnad,
till avsalu för inr. ort. Senare har mässingsbruket åter uppdrivits med alltjämt
stigande avsättning. Bl. a. anskaffades 1867 nya maskiner för nålar. Järn¬
bruket bestod på 1870-talet av 2 franche-comté härdar, 1 tyskhärd, 2 stång¬
järnsh., 2 spik- och 2 knipph. Mässingsbiuket bestod av smälthytta, plåtvalsverk,
skärverk, tråddrageri och tillverkades knapp- och hårnålar, stift o. s. v. År 1888
nedlades järn- och stålhandteringen. Mässingsbrukets verksamhet har alltjämt
utvidgats. Pä senare tid har bruket bl. a. gjort sig kändt för sina tillverkningar
av kyrkliga föremål, såsom ljuskronor, kyrkljusstakar, altarprydnader m. m.
Bruket består numera av smälthytta, plåtvalsverk, skärverk, tråddrageri, ävensom
fabrik för tillv. av knapp- och hårnålar samt skostift. Aktiekapitalet är 415,000
kr. Tax. v. för bruket är 150,000 kr. Härtill komma tegelbruk 45,000 kr., kvarn
och såg m. m. tax. v. 180,000 kr.
Hattorp, V2 m. med tillh. 127 h. Kyrkoherdebost. med bostadshus från 1813.
— Hjulenim, 1 m., 489 h., 8 äg. — Holmberga, V2 m., 74 h., komminister-
bost. — llolmteboda, 1 m., 674 h., 11 äg. — Htickeruin, 2 V4 m., 538 h.
Tillh. på sin tid släkten Gyllenstjerna. 11 äg. — Klogersbo, V4 m-i 573 h.,
tillh. Ängelholms fide k. — Kömnevik, 1 3/4 m., 703 h., 11 äg. — Läckersbo,
Vs m., 379 h., 5 äg. — Löterna, 1/a m., 541 h., tillh. redan 1871 o. ännu
1910 Gust. Hedin. — Miekelsdal, 1 V4 m., 448 h., 9 äg. — Mossebo el. Måsebo,
1 m., 621 h., 7 äg. — Narebo, 1 m., 424 h. Tillh. 1687 släkten Kagg, 1700
överstelöjtn. Joh. Reutcr, 1726 en Horn. Tillh. 1871 Karl Otto Karlsson, 1884
o. 1910 E. G. Eriksson. — Norrby, L:n, 1 och d:o, St., 1 m., tills. 429 h.
Elavus i Norby omnämnes 1358. Det förra har 7 och det senare 4 äg. —
Nyebro, V* m., 39 h., 1 äg. — Näs, 1 m., 616 h., 8 äg. — Rullernm, 2 Vs
m., 1,150 h., 14 äg.
Svärkersbolin 1, Fyllingarum 2 med Algutsbo 1, Dal 1, Fågeleke V4 Frostebo
1, Häggebo 1, Hämmingsbo V4» Målen V4, Rlsrbo 1, Södra Målen V4 och Syn-
torp 1 m., tills. 5,205 h. Svärkersholm har förr hetat Svärkersbo och Svärkers-
boholm. Egendomen tillh. 1683 som säteri allodialfrälse riksr. Joh. Gyllen¬
stjerna (f 1690) samt därefter hans änka Kristina Leijonhufvud (f 1724), 1726
fru Kristina Leijonsköld. Köptes sedermera av generalen Jak. Burensköld och
stiftades av hans dotter Mariana, gift med gi neralmajoien Kurt Filip v. Schwerin,
till fideikommiss. Är beläget på en halvö i sjön Tien. — Fyllingarum. År
1415 upplät Hämming Joarsson jord i Fullingarum till Peter Kristmasson.
Skall i äldre tider, delvis eller i sin helhet, tillh. släkten Sparre samt ägdes av
Birger Göstavsson som levde omkr. 1400. Senare skall egendomen tillhört hans
son Niklis Birgersson (f 1426) och dennes son, häradshövd. Birger Niklisson,
från vilken egendomen genom arv övergick till system Gertrud. Genom hennes
gifte med riksr. Erland Pedersson (Bååt eller Snakenborg) kom Fyllingarum till
denna släkt. Ägdes därefter son efter son av Henr. Erlandsson, som 1512 var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
