Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hanekinds härad - 1. Kaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIANEKINDS HÄRAD.
;>S4
Hanekinds härad
ingår i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga, som utgör ett
tingslag, samt i dessa härads fögderi. Gränserna äro i n. till Svartan
mot Gullbergs h:d samt sjön Hoxen, i ö. till Linköping och Bankekinds
h:d, i s. till Kind och i v. till Yalkebo. Socknarna äro Kaga, Kärna»
Landeryd, Skeda, Slaka, Vist, vartill kan läggas S:t Lars församling»
numera införlivad med Linköpings stad, vilka alla tills, med nämnda
stad samt socknarna Törnevalla, Östra Harg, Rystad och östra Skrukeby
med Lillkyrka bilda domprosteriet eller Hanekinds och Åkerbo kon¬
trakt. — Häradet utgör ett länsmansdistrikt. Arealen: 27,178 h.
Hanekinds härad omtalas 1877, då Peters i Skcthom var underhärads¬
hövding. Häradet kallas under medeltiden dels Hanakimla, dels Hanakind.
Orten anses som en av de tidigare bebodda platserna i provinsen,
varom gjorda fornfynd även synas bära vittne.
I äldre tid hörde Hanekind till Stegeborgs län. Ar 1620 anslog k.
Gustav II Adolf bl. a. detta härad till livgeding åt dr. Maria Eleonora.
Om förändringen med häradet år 1718 hänvisas till Bankekinds h:d.
Äldsta tingsstället säges varit vid den s. k. Asdymlingen eller As-
dömla backe i Slaka s:n. Av domareringen återstå ännu 6 stora sten-
stoder, och att döma av avstånden dem emellan synes det funnits ytter¬
ligare 3. So. och n. om denna domarering funnos på 1840-talet två
andra mindre stensättningar med omkr. 8 dm. höga »trindhuvade» släta
stenar, vilka alla nedgrävdes å platsen. Ar 1390 var tingstaden vid
Hanöghe (Haninge) och år 1414 nära invid Slaka kyrka. Från Slaka
förflyttades tingsstället år 1889 till Linköping (se Bankekinds h:d s. 99).
Sigillet framställer en hane 1. tupp.
Socknar.
1. *Kaga. Gränsar i n. till Svartån mot Vreta kloster, i no. till Roxen,
i ö. till S:t Lars (Linköping), i s. till Kärna, i v. till Ledberg. Arealen:
1,839 h., därav 1,503 land. Socknen är ett slättland. Rådande jordart
är lera med dungjord, svartmylla och sand. Det inre av socknen be¬
vattnas av några bäckar, av vilka den största, som kommer från Kärna
s:n, utfaller i Roxen, samt ett par mindre, som utfalla i Svartån. Denna
å gör vid Stacka fall. Stora landsvägen från Linköping till Bergs gäst-
givareg. går i nv. riktning genom socknen. Vid n. gränsen är den
över Svartån ledande s. k. Xybro, vilken ombyggdes på 1850-talet.
Varje resande har här från nämnda tid till år 1863 fått betala över-
fartspenningar. Från denna större landsväg utgå mindre i v. riktning,
varibland en förbi den vid Svartån belägna kyrkan. Ringstorp—Linköp.
—Vadst.—Odeshögs jvg har st. vid Bränninge och hållplats vid Tift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
