Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hanekinds härad - 1. Kaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAUA SOCKEN. 585
I äldre handlingar omtalas socknen under namnen Kafuoga 1256,
Kami, Kafliogha 1272, Kauglui 1310 och 1341, Kav 1386, Kafva, Kagu
och Kaga. Församlingen är utan tvivel en av de äldsta i länet samt är
från år 1867 annex till Kärna biskopsprebende (se Kärna). Från midten
av 1200-talet nämnas här kyrkoherdar, vilka likväl redan då därjämte
voro tjänstemän vid Linköpings domkyrka, såsom år 1256, då Ragvaldus
Simonis, vilken var domkyrkans oeconomus, hade Kaga som prebende.
Ar 1272 skänkte konung Valdemar sin gård Alguvi jämte den patro-
natsrätt, han, herr Svantefolk och herr Johan Filipsson hade till Kaga
kyrka till ett nybildat kanonikat
vid Linköpings domkyrka. Sätuna
hade han redan 1251 skänkt till
ett kanonikat därsammastädes. Ka¬
ga blev sockenkyrka, men Birger
jarls ättlingar hade till midten av
1300-talet inflytande vid tillsät¬
tande av präst. Med undantag av
några få år från 1607 hava bisko¬
parna haft Kaga som prebende se¬
dan 1587, vilket år k. Johan III
genom brev av den 1 aug. lämnade
biskop Petrus Caroli denna rättig¬
het för sig och efterträdare. Ge¬
nom brév av d. 13 febr. 1627 stad-
fästade k. Gustav II Adolf dessa
rättigheter. Kyrkan är enligt en
sannolik uppgift från 1700-talet
från omkr. 1137. Hon säges vara
grundlagd av k. Sverker. Vid kyr¬
kans invigning skall han här till kristen låtit döpa sin nära nittioårige
fader, östgötakonungen Kol, som strax därefter avled klädd i sina dop¬
kläder och begravdes här. Kyrkan, särskildt märklig, är av kalksten av
bibehållen 1100-talets byggnadsart (fig. 209), bestående av torn, långhus,
korrum (det s. k. sånghuset) och korrundel, med en längd av 23 och en bredd
av över 6 m. med sittplatser för 250 personer. Sakristian är från 1745.
Vapenhuset är tillbyggdt senare. Tornet är högt med vacker tornspira.
Det är i tre avsatser, varav den övre är något ehuru obetydligt mindre
än den undre. På översta avdelningen förekommer kring översta kan¬
ten en rundbågsfris med nedgående lisener. Fönstren äro modernise¬
rade. Vid den restauration, som kyrkan undergick 1907, insattes i kor¬
fönstret nya glasmålningar, framställande ett vinträd med underskrift:
»Kommen, ty allt är nu redo.’» Samtidigt borttogs läktaren, som gick
långt ut i kyrkan, triumfbågen mellan koret och långhuset återuppför-
des o. s. v. Kyrkans valv äro icke ursprungliga. A kyrkvinden äro
nämligen å murarna emellan valven och den rakliniga ornamentslist,
fe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
