Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 10. Västra Eneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTRA ENEBY SOCKEN. 705
O
spår visas till en börjad »men av rå förhindrad kyrka». Ar 1641 upp¬
fördes en mindre kyrka av sten, eller tillöktes i väster. Altarprydnad
var ovannämnda altarskåp. Predikstolen här skänktes 1745 av kapt.
Karl Cronhjelm och hans fru, f. Palmstjerna, vars vapen även funnos
å densamma. Vapnen äro sedan länge förstörda. Taket var måladt med
bilder av Kristi födelse, dop och uppståndelse. Målningarna voro ut¬
förda av »Karin målerska», varför hon enl. kyrkoboken hade kontant
betalning och fri kost hos »byalaget».
Bland fornminnen härifrån har mycket tal varit om en här befintlig
runsten (se Ögtld I sid. 92). En fornborg från folkvandringstiden
eller århundradena strax efter 400, finnes ä det på alla sidor syn¬
nerligen otillgängliga Hovberget. För icke länge sedan odlades å ett
vid borgen befintligt kulturlager potatis. Några stenar ha synbarligen
blivit borttagna från sina platser. I närheten, nedanför berget åt väster
ävensom längre ifrån, finnas, och har förr funnits, flera ättekullar och
stensättningar. A den s. k. bvkudden funnos till början av 1860-talet
stenar, ursprungligen upprättstående, men redan långt före nämnda tid
omkullfallna eller omkullgrävda vid skattesökande i de små kullar, å vilka
de varit resta. Såväl dessa stenar som två domareringar, den ena av 27
och den andra av 1K stenar, undanskaffades vid nämnda tid, då tegel¬
bruket uppfördes. På ett berg nv. om lastageplatsen märkas 3 fyrkan¬
ter av sten med 4,7 m. sidor. Hörnstenarna äro störst. Aven andra
stenläggningar finnas. Vid Killingevid har förr funnits en mur, vilken
ännu under 1700-talet hade en höjd av omkring 4,5 meter. Förskans-
ningsmurar omtalas även å berget nv. om Hovberget, ävensom å två å
Berga ägor belägna höga berg. Gravhögar hava funnits, och finnas än,
på prästgårdens, Bankevids, Malma, Torps och Yxsmedshults ägor, där
man vid undersökningar funnit kol, urnor (eller delar därav), fyllda med
aska och människoben. Ar 1854 hittades i en gravhög å Malma gärde
en trekantig 74 cm. hög sten, stående på en 1,78 m. lång, 89 cm. bred
och 15 cm. tjock häll, vilande på fyra stenknubbar. I strid sand låg
härunder ett helt 1,77 m. långt människoskelett, allt under grästorvan,
omgivet av kolstybb och bitar av brända gravurnor. Vid Smedstorp
finnes en bautasten, benämnd »Skäktem, 2,26 m. hög och 99 cm. bred.
Vid dikesgrävning under odling av Storgöls-mossen fann man år 1857
över varandra 2 å 3 lager sotstubbar, vilka tillsammans med de »lågor»,
som befunnos i dyjorden vittna om flera generationer av skog. I för¬
bindelse med denna mosse står Storgölen, vid vars sänkning anträffades
å omkring 1,19 m. djup under marken på dybotten i det undre stubb¬
lagret tre båtar av furustammar med en längd av 3,57 m., mot fören
något spetsade. Två äro sedan länge försvunna. En överlämnades till
statens samlingar.
Genom en kyrkobok, som enligt en av bokbindaren gjord anteckning
på pärmen är från år 1597, ha många av socknens äldre minnen blivit
bevarade till eftervärlden. Enligt densamma inhämtas: »att socknen i
45—152493. Ridderstadj Östertjötland. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
