Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 10. Västra Eneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINDS HÄRAD.
706
ännu äldre dagar bildat i viss mån ett hushåll tillsammans, som först
genom folkökning och genom förening på 1300-talet till ett pastorat
med Kisa, blivit söndradt. Men vid 1600-talets början funnos spår kvar
av detta gemensamhetsförhållande. Såväl vid sockenstämmor som vid
andra sammankomster och vid gemensamma arbeten lagades mat och
dryck gemensamt för kyrkans medel. Vid dessa sammankomster gåvos
ock till kyrkan såväl »gödda som »livnärda» kreatur, oxar, kor, får,
getter och svin; ävenledes spannmål, vete, råg och korn, samt malt och
humle. Ävenledes gåvos silverskedar. År 1636 skänktes ett loskinn.
Vid nämnda tillfällen framfördes >tyre», varav brändes tjära och koka¬
des beck, som »stadsfördes». Dessa sockenstämmor voro av mycken vikt.
De, som därifrån uteblevo, erlade böter. Även hustrur bötfälldes för
uteblivande. Möjligen voro dessa möten lämningar efter hednafolkets
offerfester eller efter de första kristnas kärleksmåltider. Församlingen
hade en gemensam sockenstuga i prästgården, där gemensamma inven¬
tarier, bordsilver o. a. förvarades, samt förrådsrum för spannmål och
kreatur. Särskildt funnos präststuga, klockarstuga och sjukstuga. År
1646, då Magnus Cirrhmus blev kyrkoherde i Eneby och Kisa, börjades
liksom ett nytt tidevarv för dessa församlingar. På denne kraftfulle
och ordningsälskande mans första sockenstämma avskaffades den gemen¬
samma mathållningen m. m., och endast pgr gåvos sedermera till kyr¬
kan. Nämnda sockenstämmas protokoll innehåller bl. a.: de som göra
oljud i kyrkan eller löpa ut innan slutringningen (inuti kyrkan med
en liten klocka), stimma i klockarstugan, »dricka tobak», skola böta ett
stop vin; de som stå ute på kyrkogården, sedan ringdt är med lilla
klockan, och fora fåfängt glam, böta ett stop vin; de som bullra i kyr¬
kan sub absolutione, då klockaren skall uppläsa catechesin, skola noteras
och böta till kyrkan ett stop vin; den, som besover sin fästmö, böte en
riksdaler; fäder och husfäder skola hava uppsikt över sina drängar och
gossar, att de små skola stå för deras stolsdörrar* och märka grant på
predikan, och förhöras, när de hemkomma, vad av predikan är lärdt;
ungt folk skola icke tränga de åldriga, när de gå till sakramentet, ej
heller stå framför dem i kyrkan eller sitta framför dem i gästabud;
om fredagarna skall åtminstone en person komma till kyrkan från varje
gård; »efter säkerhet i Guds ords-hörande så svårliga vill taga överhand
i kyrkosömn, frågades om det är nödigt, att kyrkoväckare tillsättas?
Församlingen svarade: vi skola väcka upp varandra» o. s. v. — Åtminstone
ännu på 1870-talet funnos bondehus, där barnen om söndagen ej fingo
sin middag, förrän de redogjort för vad de av predikan fattat. — Mera
än en förekommer i nämnda kyrkoböcker, som fått plikta för det de varit
druckna i kyrkan; så t. ex. en vicekomminister, som, enligt fleras in¬
tyg, varit så full en annandag jul, att han ej kunnat tjänstgöra. Två
»ryttare», boende inom Kisa socken, båda adelsmän, ansågos länge hava
förövat stöld, och blevo 1762 därför gripna. Den ene av dem rymde till
Danmark, den andre straffades. En v. häradshövding Trägård förstörde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
