Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lysings härad - 6. Västra Tollstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTRA TOLLSTADS SOCKEN. 737
i bruk, och därav att de fredliga bröderna icke trott sig behöva något torn så¬
som försvarsverk. Kyrkans inre har med sin svaga belysning och sina svåra
tunnvalv gjort ett dystert intryck på åskådaren. Koret och kapellen ådagalägga,
att kyrkan ursprungligen haft ett hög- och fyra sidoaltaren. Detta inhämtas
även därav, att där finnas lika många nischer med uttömningsstenar för de and¬
ligas handtvagning.»
K. Svärker, som tyckes haft stor förkärlek för detta kloster, vistades
ofta här. Efter hans död förbättrade och tillbyggde hans son, k. Karl
klosterbyggnaden. Genom den mängd gåvor, som från alla håll till¬
strömmade — framförallt från dem, som här utsett sin sista viloplats —
växte dessutom klostrets förmögenhet, så att detsamma slutligen ägde
icke mindre än, såsom det uppgivits, 438 underlydande landbönder,
som gåvo skatt till klostret. Av Svärkerska konungahuset blevo här
begravna k. Svärker d. ä. på 1150-talet, dennes son k. Karl år 1168,
hans son k. Svärker d. y. 1210, med gemål samt deras son k. Johan,
den fromme, 1222. Dessutom ligga här flera av forna tiders store. Bland
dessa nämnas Sveriges förste ärkebiskop, Stefanus (j* 1185), Birger
Jarl Brosa (f 1202) med hustru och dotter, riksr. och lagm. Ulf Gud-
marsson Hjorthufvud (f 1344), riksdrots. Joh. Kristersson Vasa med
hustru och barn m. fl. Flertalet av deras gravstenar ha för längesedan
blivit förflyttade till Vadstena. Här begravdes även Birger Jarl år
1266, enl. 01. Petri sv. krönika, men ovisst är, om hans lik icke flyt¬
tades härifrån till Värnhem. Klostret stod i det högsta anseende samt
var så mäktigt, att t. o. m. konungars makt icke nådde hit. Så tog
skarabiskopen Brynolfus, som råkat i tvist med k. Magnus Ladulås,
sin tillflykt hit samt vistades här, till dess han efter två år återfick
konungens nåd. Nämnde konung visade även intresse för detta kloster
samt utfärdade år 1279 skyddsbrev för Alvastra med befrielse för alla
k. utskylder av klostrets egendomar. Ar 1397 stadfästade påven Boni-
fatius XI Alvastra abbots rättighet till visitation i Sko kloster, o. s. v.
Enl. en anteckning från slutet av 1100-talet skulle drottn. Ulvhilda hos
Bernhard av Clairvaux begärt ett brödrakonvents hitsändande, vilket,
ehuru motvilligt, beviljades. Bland de hitsända var klostrets förste
abbot Gerhard, som blivit invigd därtill i Frankrike av den h. Bern¬
hard. Den siste var Torkil, som 1527, då Alvastra genom Västerås re-
cess upphörde att vara kloster, tilläts att till en tid mot vissa villkor till kro¬
nan och innehavaren av Alvastra gods få arrendera detsamma. En av klost¬
rets priorer Petrus Olavi är bekant som en lärd och på sin tid ryktbar
man, som därtill var hel. Birgittas biktfader under hennes resor till
Kom och Jerusalem år 1350 och 1372. Birgitta var även medlem av
klostret. — Aren 1312 eller 1415 undergick klostret en svår eldsvåda men
upprättades ånyo och bibehöll sig ända till dess lutherska läran inför¬
des. Spår efter denna eldsvåda ha varit synliga ända till senaste tider.
Om tillståndet inom klostrets murar och det liv, man här förde vid
tiden för reformationen-, ha otroliga berättelser blivit fortplantade ända
47—152493. Ridderstad, Östergötland. //.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
