Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Memmings härad - 1. Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
782 MEMMINGS HÄRAD.
Löts socken var betydligt större än Borgs s:n. Även kyrkan var
större, med en längd av 26 och br. av 8 met. Predikstolen med evan-
gelisternas bilder och Crusebjörnska samt Gyllenhornska vapnen var
hitskänkt 1649 av Ingevald Crusebjörn och Hel. Gyllenhorn å Vi. För¬
varas i nuv. kyrkas sakristia. Orgeln hade 6 st. Tornet förhöjdes 1733,
då klockorna hitflyttades och den för dem hittills använda trästapeln
nedtogs. I denna kyrka hade Crusebjörnska släkten sin grav.
Av fomlämningar märkas flera hällristningar (se Ögtld I, s. 30—32) vid
Borgs säteri, Skälv, Hushagen 1. Husängen samt Herrebro. I likhet med andra
hällristningar framställa de skepp, djurfigurer, skålar och fotsulor. Gravfält och
stensättningar finnas å Borgs ägor, Brudberget, Gäverstad, Klinga, där även
märkes en s. k. offersten, Resebro, sv. och längre bort vsv. om kyrkan, St
Alsäter, Torlunda, Torp, St. Tröstad, Vi ägor, bl. a. en treudd, o. s. v. Omkr.
1 km. v. om Bårleja gård vid Bårlejasjöns sv. hörn märkes å Rövarberget en
ovanligt väl bibehållen fornborg med två ingångar med en mur åt sv. sidan,
som ännu på de flesta ställen har en 1—2 met. hög, lodrät yttervägg. Förutom åt
n., där ett väl bibehållet utanverk finnes, stupar berget lodrätt ned, vadan skydd
här icke behövts. En annan fornborg är å Brudberget vid Resebro, där några
mindre fynd äro gjorda (se vidare kronprins Gustav Adolfs beskrivning om forn-
lämningar i Norrköpingstrakten i Meddel. från österg. fornminnesförening 1904
samt i »Norrköpingsbygdens fornminnen» av A. Norden). Ekonomiska kartverket
har förlagt Ringstaholms från medeltiden bekanta fäste till Borgs socken. Redan
tidigt tillhörde Ringstadholm ö. Eneby socken, och år 1378 namnes Ringstada i
Eneby, Dit hör Ringstads egendom än i dag. Holmen, å vilket fästet varit,
är belägen å en holme strax ovanför de till till ö. Eneby hörande Fiskebyfallen
(se om Ringstadholm, ö. Eneby s:n s. 276). Däremot har omtalats ett »vård¬
torn», å Borgs ägor, vilket ansetts vara uppfördt av Engelbrekt, då han 1434
belägrade och intog Ringstadholms fäste. Å det midt emot belägna »kurberget»
säges även ett vårdtorn varit uppfördt för att därifrån kunna varsko besättnin¬
gen å slottet i händelse av fara (se Ögtld I, sid. 170). Broocman skriver här¬
om omkr. 1760: »På Borgs säteris ägor uti en äng vid Motala ström ses en upp¬
kastad skans av jordvallar, och lärer han tvivelsutan vara gjord av fältherren
Engelbrekt, då han belägrade och intog Ringstadholms slott år 1434, emedan
man för 40 år sedan inom skansen funnit en styckekula, stor som ett litet
barnhuvud. Här i nejden har ock i forna tider stått en vaktkur å ett berg
midt för Ringstadholm, till att bevaka fientliga anfall.» Det mesta av dessa
lämningar förstördes vid järnvägens byggande, och det som är kvar av vård¬
tornet, synes vara rekonstrueradt med sprängda eller släthuggna stenar. Det inre
av vårdtornets mur är däremot uppfördt på medeltida sätt med i murbruk lagd
bullersten. I Resebro f. d. mosse, vilken utan tvivel fordom varit sjö, finnes
på en holme, kallad öna, grundvalar efter en större oval stenbyggnad med tvenne
cirkelformiga flyglar. »Den myckehet sten», säger Widegren, »som dels i manna¬
minne därifrån blivit hämtad och dels ännu finnes kvar, giver tillkänna, att
byggnaden varit betydlig.» — Vid Herrebro har fordom hittats värjklingor, spor¬
rar och ovanligt formade hästskor, vilket synes tyda på att någon strid här för¬
siggått. — Då ryssarna år 1719 voro på väg till Linköping för att där fortsätta
sina härjningar, kommo de icke längre än till nyssnämnda Herrebro. Härifråp
återvände de samt avseglade samma dag sin väg. En sägen berättar, att en
gumma vid namn Brita Olsdotter skulle skrämt bort dem med en berättelse om
engelska flottans samt 20,000 man svenska truppers ankomst. Andra berätta,
att den oväntade syn av några hundra man svenskt och polskt kavalleri, som
här voro samlade, orsakade deras tillbakagående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
