Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Memmings härad - 1. Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGS SOCKEN. 783
Folkmängden var på 1750-talet: 990, varav 350 i Borg och 640 i Löt,
1790: 1,100, 1850: 1,320, 1910: 2,729 och 1916: 3,097. — Kommunens
kassor 1910: kyrkok. kr. 12,476:92, kommunalk. kr. 20,397:17, skolk.
kr. 58,208: 62. Kuylenstjernska f. från 1852 kr. 1,500, rådm. Lorents Nord-
steins f. kr. 800, sadelmak. i Stockholm Rydorfs f. kr. 3,000. Donations-
hemman: V4 m. Ekenberg i Johannes s:n. — Tre folkskolor ha 158 barn
1915 med 3 lär. o. 2 hor; 3 småsk. 5 hor och 177 barn. — Handl.: 5,
handtv.: 4. — Norfors silvergruva, belägen nära Borg, bearbetades
1737—40. Norrköpings stad har inom socknen sitt vattenledningsverk,
t. v. till 469,000 kr., till vilket storverks anläggande mecenaten Jakob
v. Leesen år 1866 skänkte 300,000 kr.
Borgs villastads municipalsamhälle har av socknens areal en stor¬
lek av 0,40 kv.-km. samt av dess folkmängd 1,060 år 1916. Omkr. mid-
ten av 1890-talet erbjöds Norrköpings stad att inköpa Borgs egendom,
belägen invid Motala ström utanför Norrköpings v. tull. Stadsfullmäk¬
tiges flertal insågo icke fördelen för staden att vara ägare till detta om¬
råde, och följden blev avslag på anbudet. Inom en synnerligen kort tid
uppväxte då här genom klarsynta och företagsamma mäns arbete denna
villastad. Och samtidigt anlades här den sommar- och vinterkurort,
som är allmänt känd under namnet Kneippbadcn. Kuranstaltens liksom
villastadens läge i sin helhet är det vackraste invid Motala ströms i
naturskönhet mest tilltalande stränder. Här finnes en mängd pensionat
och ett utsiktstorn. Från år 1909 är här förlagdt Karl Emil Hedelii
barnhem. Med staden är samhället förenadt genom elektrisk spårväg.
Gårdar.
Als&ter, L:a, 1, dso, St., 2, och Knutstorp, V2 m., tills. 633 h. Gyda Hun¬
gersdotter sålde 1381 med bifall och råd av sin man Tomas och sin broder
Hunger till Askaby kl. 9 spanns avgäld i Alinsäter. År 1477 nämnas Jon och
Sven Bagga i Alingxsceter. Har förr hört till Lövstad. Tillh. 1853 P. Z. Lind¬
blad, 1874 G. E. Göhles stbh., 1884 inspekt. J. P. Rydberg, 1894 G. H. Eriks¬
son och 1910 A. E. Tömqvist. — Baggetorp, 1/a m., 91 h. Tillh. liksom L.
Torlunda, Ingelstorp och St. Väsentorp v. presid. Arv. Ivar Ivarssons (Natt och
Dag, f 1683) änka Märta Kurck (f 1698), därefter deras son, generalm. Sten
(f 1730), som 1723 fick ridderskapet och adelns tillstånd att upptaga namnet
Sture, enär han var av samma ätt som de yngre Sturarna. Dessa gårdar hörde
tills, med Gäverstad söderg. och V2 m. d:o norrg., L:a Tröstad och Bårleja,
tills. 4 V» m., 1853 och därförut till Borgs säteri, men 1884 var V2 m. från-
såldt. Tillh. Mémmings h:ds allmänning. — Borg, 6 med Eneby, 4*/2 m.,
tills. 672 h. I juni 1333 bortbytte konung Magnus sina gods å Yisingsö till
biskop Karl i Linköping mot hans gods i Skällvik, varvid konungen förband
sig att for de kostbara byggnader, biskopen uppfört å sistnämnda gods, lämna
200 mark årligen, för vilken senare förbindelse konungen lämnade som pant
sina gods i Borgh och kungliga uppbörden av Hammarkinds h:d m. m. Redan
i oktober s. å. återtog emellertid konungen sina gods i Borg mot konungens tre-
ding i Aska och Hammarkinds h:d m. m. År 1666 donerades Borg till lands-
hövd. Lars Eldstjerna. År 1683 säges egendomen bestå av 5 V4 allodialh. samt
var då bebyggd med >bondehus», ehuru den brukades av frälseägaren med eget
folk och avel; 1687 bestod egendomen av 5 m. kr. Vid reduktionen indrogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
