Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var t. o. m. så myndig, att han 1464 djärvdes med vapenmakt uppträda
mot landets krönte konung (se Ögtld I, s. 177).
De kyrkliga angelägenheterna gingo länge framför alla andra. Av
händelser från de katolska biskoparnas sista dagar nämnas det påvliga
sändebudet Johan Angeli Arcimbolds härvaro 1519 samt skrinläggningen
av den saligförklarade biskop Nils († 1391) år 1520. Denna högtidlighet
omtalas i rimkrönikan och nämnes, hurusom biskopar, prelater, herrskap
och allmoge voro närvarande under de tre dagarna högtiden pågick samt
huru biskop Brask skänkte åt alla både mjöd och öl. I domkyrkan
tändes ett mångtal ljus och lyktor, som »brunno till all tidegård ändes».
Den mäktige biskop Hans Brask utgjorde den sista länken i den
lysande rad av katolska biskopar, som här härskat. Hans fruktlösa
motstånd mot Gustav Vasa samt hans därpå följande flykt från eget stift
och land utgör det sista minnet från dessa sekler. Först från denna
tid kan Linköping i allo anses förenad med det övriga riket.
Förutom dessao händelser ha åtskilliga andra rent politiska händelser
här försiggått. År 1317 förlade k. Birger en besättning i staden. År
1388 plundrades och brändes staden av k. Albrekts tyskar, de s. k.
hättebröderna. År 1464 besöktes Linköping av k. Kristian I (se Ögtld I,
s. 377). I mars 1495 hölls här riksmöte (se Ögtld I, s. 183). År 1507
voro riksförest. Svante Nilsson och en del rådsherrar samlade här (se
Ögtld I, s. 192). År 1520 var här oroligt, då den en gång till biskop
valde Hemming Gad, som på gamla dagar blivit dansksinnad, kommit
hit för att söka förmå Linköpings invånare att hylla k. Kristian. G.
avreste emellertid snart. Vid samma tid belägrades biskopsgården (se
Ögtld I, s. 201). Samma år hade staden även besök av k. Kristian II,
som då tillbringade juldagarna hos biskop Brask. Linköpingsboarna
sluppo dock undan med förskräckelsen, och endast några av konungens
egna tjänare blevo här hängda. Från Linköping var det vidare som
k. Gustav Vasa, sedan han vunnit biskop Brask på sin sida, utfärdade
kallelsen till den märkliga riksdagen i Vadstena, där han blev vald till
riksföreståndare. Sedan Gustav blivit konung, hölls här även flera
riksdagar. Den första år 1537 för ordnandet av flera rikets såväl yttre som
inre angelägenheter. Samtidigt hölls här vapensyn (se Ögtld I, s. 263).
År 1542 sammanträdde här frälse- och krigsmakt (se Ögtld I, s. 264).
K. Gustavs sista riksdag här var 1544, då grunden lades och
slutbestämmelserna gjordes till det äldre indelningsverket för infanteriet, som
sedermera avlöstes av k. Karl XI:s yngre indelningsverk. Beslutet om
det svenska indelningsverkets första tillkomst daterar sig alltså från
Linköping. År 1567 hftqade danskarna under Rantzaus befäl över allt i
Östergötland. Även Linköping skall då blivit lagd i aska. Obekant är
likväl, huruvida detta föranletts av danskarna. Man har nämligen trott
sig ha anledning förmoda, att den blivit antänd av borgarna själva,
antingen av rädsla eller till följd av befallning från k. Erik XIV, vilken
på så vis ville förekomma, att danskarna här skulle taga vinterkvarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
