Östergötland / II. Östergötlands beskrivning / 993 (1914-1920) Author: Anton Ridderstad Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med anledning av denna brand beviljade k. Johan år 1571 tolv års
skattefrihet för dem, som ville bygga stenhus av tre våningar eller åtminstone
»ständelverkshus» utantill beslagna med murbruk. Under slutet av 16:de
och början av 17:de århundradet timade här en av de märkligare
händelser, vår historia har att
uppvisa. Det var det betydelsefulla
Stångebro slag (fig. 397) och den
därpå följande riksdagen här samt
det sorgliga s. k. Linköpings
blodbad. Slaget vid Stångebro stod
den 25 september 1598, riksdagen
började den 27 febr. 1600 och
blodbadet försiggick d. 20 mars 1600
(se Ögtld I, sid. 298, 323 o. 327).
Blodbadet var Linköpings sista
egentliga historiska minne.

397. Minnesstenen över slaget vid Stångebro.

Av inre oroligheter inom
staden omtalas i äldre tider allt
emellanåt slagsmål och bråk emellan
skolungdomen och stadens gesäller
och lärpojkar. Märkligast är det
s. k. upproret i Linköping år 1800.
Anledningen till detsamma var de
höga pris å brännvin, som blivit
bestämda av arrendatorerna av
husbehovsbränningen i staden.
Vederbörande togo saken mycket
allvarligt och rättegången härom företer
en hel del betecknande för
tidsförhållandena. Då domen föll,
dömdes bl. a. en person att halshuggas
och en att hängas, andra dömdes
till »40 par spö, tre slag av paret»,
och åter andra till en månads
fängelse vid vatten och bröd o. s. v.
De flesta av de dömda tillhörde stadens borgerskap. I högre rätt
mildrades straffen i vissa avseenden. Dödsdomarna synas icke fullföljts.

Av naturolyckor, som övergått staden, nämnas pest och hungersnöd
år 1291 samt pesten från hösten 1349 och över hela följande året. Denna
sistnämnda farsot, i vår historia känd under namn av digerdöden, svarta
eller stora döden, hade från Asien blivit överförd till Europa och kom
med ett fartyg till Norge, varifrån den utbredde sig över hela
Skandinavien (se Ögtld I, s. 124). Efterföljande år härjade även smittosamma
sjukdomar: 1602, 1612, 1622, då emellan Persmässan och Mikaeli tid 600
av stadens invånare bortrycktes av pesten, 1711, då pesten överfördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>