Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I sammanhang härmed omnämnas de medeltida gillen, som äro kända
härifrån. År 1301 omnämnes Convivium beate Katarine, år 1303
Convivium b. Olavi. Ett annat gille, som enl. äldre förf. funnits, skulle varit
S:t Andreæ, vilket säges erhållit en donation 1365 och vars gillestuga
säges varit belägen omkr. gården n:r 13 Storgatan. För detta arbete
har i äldre handlingar icke kunnat återfinnas någon uppgift om
densamma. Att Linköpingskollegiet i Paris hade eget hus för studerande
från stiftet, torde även böra nämnas. Till detsamma, som omnämnes
1407, avlämnades bidrag från stiftet.
De första fri- och rättigheter l. stadgar, som veterligen hit gåvos,
berörde domkyrkan, biskopen l. kyrkans tjänstemän och utfärdades av sin
tids påvar, biskopar l. domkapitel. Så gavs år 1232 påvligt tillstånd
för biskopen att till kaniker o. andra högre andliga förordna därtill
lämpliga personer. Senare gavs påvligt tillstånd för biskopen och för
prosten i Skänninge att omhändertaga frågan om att åtskilliga av adeln
och andra lekmän plägade uppbryta och ofreda kyrkorna samt förstöra
och förtära, vad där fanns. År 1245 stadfästades den av en tidigare
påve gillade inrättning av prost- och kanikeämbeten som biskopen gjort.
Vidare utfärdades avlatsbrev, förordningar om tionde, om domkyrkans
byggande o. s. v. För egen räkning är antagligt, att staden erhöll
sina första privilegier av de myndiga biskoparna.
Samfundsförhållandena i allmänhet ordnade sig efter hand. Vid vilken tid
samhällets olika institutioner kommo till, kan icke sägas. Vad emellertid är
bekant, är att stadens vapen nämnes år 1300 och stadens advocatus l.
fogde, et consules eller borgmästare 1303. Förstn. år utfärdades en
handling i Linköpings borgerskaps namn. År 1309 nämnes Ragvald
som advocatus, vilken då utfärdade fastebrev, tillsammans med
»fjärdingsmännen» Knut Västerby, Sven Tynderboes, Karl Holmborgsson och
Hänikan Sadlamästare, å gården Hundaberg, som inköpts av Knut Stubbe.
Åren 1307 o. 1322 omtalas Linköpings hospital. År 1305 bortgav kon.
Birger en tomt här till k. rådet, Linköpingsdomprosten Vimund.
Tomten beskrives noga till sin storlek och sitt läge. År 1307 utfärdade
domkapitlet samt borgmästare och råd gemensamt ett intyg. År 1333
omtalas en gård här och 1399 en nybyggd gård, 1342 torgbodar, 1347
fyra rectores, kallade »fjærdhungxyfdhinge», samtidigt statuta civilia
antiqv. inolita l. från forntiden gällande stadgar samt år 1351 jura civilia
civit. l. stadsrätten. År 1366 nämnes en kålgård och en lötbod vid
Noreghes gata samt 1370 en gård vid Thiwagatan. År 1377 nämnes
om en »sex spanns åker» vid Sandgatan, vilken åker borgaren
Lybikin testamenterade till en prebenda vid domkyrkan. År 1372
omnämnes den s. om torget belägna Mölnogatan. År 1400 uppläto fogde,
borgmästare och rådmän åt borgaren Hæneka Starke mot 2 öre pgr
årligen i tomtören plats vid torget för byggande av en bod. Samma
borgare erhöll omkr. samma tid biskopens tillstånd att bygga ett
»nytta hws» å domkyrkogården på s. sidan vid källan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
