Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klockaregården. Skola omtalas i början av 1400-talet. Anmärkas bör, att de
här nämnda årtalen icke beteckna institutionernas m. m. tillkomst
vid nämnda tid utan endast att de i nu befintliga handlingar då
omnämnas. Emellertid kunna dessa uppgifter, om än i ringa mån, giva
ett begrepp om stadens tillstånd under en del av medeltiden. Stadens
invånare äro dels tjänstemän, dels benämnas de borgare och bymän.
Av handtverkare befinnas kopparslagare, smed, murmästare och
skräddare m. fl. upptagna.
De första kända privilegierna äro utfärdade av k. Gustav I från
Vadstena d. 4/2 1537, då han enl. Tegel »unte och gaf sine undersåter,
borgare och köpesmän i Linköping och Vadstena frihet för all tull af theras
köpenskap, som the brukade, hvar som hälst the utseglade; dock icke
andre, utan the ther voro faste blefne Borgare och the ther sjelfve
gårdar och grund i föreskrefne städer åtte». Nya privilegier utfärdades
12/8 1546 samt ytterligare av k. Johan III från Linköping d. 1/12 1571.
Enligt desamma stadfästades k. Gustavs privilegier; lämnades tolv
frihetsår från all skatt, med villkor att staden bebyggdes med
trevåningars stenhus eller åtminstone med »ständelverkshus» av samma höjd;
berättigades staden till årliga marknader, där endast borgare och
stadsinvånare skulle få köpslå; stadfästades ägorymden; lämnades rätt att
idka segelfart på Östersjön och handla med utländska köpmän; lämnades
det vid torget belägna Helgeands kapell, för att användas till rådhus;
lämnades i vederlag för Löt- och stadsängen Karleby ägor vid
Stångebro; bestämdes att alla, som i Linköping bo och idka köphandel, skulle
erlägga skatter lika med borgare, såvida icke frihetsbrev meddelades;
förbjöds all handel i och omkring staden av andra än stadsinvånare;
förköp förbjöds; ingen driste våldföra sig mot borgerskapet; allmänt
härbärge för resande skulle anskaffas; inga inflyttningar utan tillstånd;
hörsamhet mot borgmästare och råd påbjöds; ingen av adel eller oädle,
ryttarknektar eller andra i hovtjänst må »med snurckan eller påcken,
hoot eller undsägen» tilltvinga sig borgen på varor eller annat gods.
Dessa privilegier stadfästades och tillökades av samma konung den 13/12
1577, 4/6 1577, 27/6 1580, 5/2 1582, 25/7 1590, då tillstånd lämnades för
Linköping, Vadstena och Skänninge att segla utrikes samt Norrköping
och Söderköping förbjödos att bevista dessa städers marknader. År 1609
bekräftade hertig Johan privilegierna samt medgav rättighet för
invånarna till sjöfart från Norrköping och Söderköping, men betog dem
handel med utlänningar, eftersom det i »Sveriges lag är förbjudet att gäst
må handla med gäst.» Av k. Gustav II Adolf utfärdades privilegier
d. 5/4 1620 och 24/5 1630, då Hundebergsgärdet m. m. tillerkändes staden
samt anläggningen av en källare eller skänkhus tilläts, vidare under
drottning Kristinas förmyndareregering d. 18/8 1634 samt av k. Karl
XII den 16/6 1700 dat. Malmö och ytterligare d. 31/7 s. å., dat.
fältlägret vid Humlebeck på Seland. I sistn. skrivelse anbefaller
konungen dåv. landshövding att noga övervaka, att Linköpings stad, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
