Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma år avbrunnit, skulle efter den av k. m:t gillade planritning
ordentligen uppbyggas samt att i anseende till de givna frihetsåren
ingens hus skulle bliva från rivning förskonadt. Därjämte påbjöds
även, att stadens avbrända rådhus skulle genast efter bemälta plan
uppbyggas s. utmed torget, vartill kollekt beviljades. Senare erhållna
privilegier äro utfärdade d. 27/2 1874, då Linköping, efter anhållan
därom av stadsfullmäktige, mot vissa villkor erhöll stapelstads
rättigheter. Staden berättigades även att årl. uppbära 5 % av stadens
tulluppbörd i stället för den äldre stapelstäder tillkommande
tolagsersättning. Genom bestämmelse av 23/12 s. å. har staden även rätt till
transitoupplag.
Den först bebyggda delen är den kring domkyrkan belägna. Vid grävningar
i och för olika byggnadsarbeten har man här påträffat djupt gående och talrika
grundmurar. Då det gamla skolhuset, nuvarande bibliotekshuset, uppfördes, fann
man dylika murar i åtskilliga riktningar, varav fortsättning sedermera
kunnat skönjas vid nya grävningar ävensom vid stensättningar omkring gårdarna n.
om domkyrkan. Att dessa platser varit bebyggda långt före katolska tiden är
troligt, då på den plats, där bibliotekshuset nu står, till år 1828 stod ett
gammalt stenhus från munkarnes tid, vilket blivit uppfördt över en del av de äldre
grundmurarna. Vid grävningar år 1876 i och för vattenledningens anläggande
fann man även dylika ganska storartade lämningar efter större byggnader såväl
å storgatan emellan torget och borggården som å denna senare plats, där man
bland annat även påträffade ett vackert, väl bibehållet korintiskt pelarkapitäl.
Senare bebyggdes ö. delen mellan S:t Lars kyrka och ån, och de gårdar, som
äro belägna s. om storgatan närmast bron, kallas i stadens äldre handlingar
Nybygget. Ursprungligen, eller såsom det säges på 1200-talet, skall hela denna
del varit ett kärr, varöver man endast på en spång kunnat komma till ån. Att
staden genom de ovannämnda ofta påkommande svåra eldsvådorna emellanåt
förändrade plan och utseende är antagligt. En bro, som krökt sig efter grundet,
förde från nuv. Ågatan, förr kallad Lilla Stångsgatan, över ån. Vid Kinda kanals
anläggande ändrades Stångåns ytinnehåll såväl vid nuv. hamnen som något
litet n. om densamma. Detta var den s. k. Lilla Stångebro. Stora Stångebro
var belägen vid Nykvarn. Vägen från s. Östergötland kom från Slaka över
Djurgården igenom den senare s. k. Galg-bommen över Gamla Stångebro.
Vägen från v. orterna har gått utmed stadens forna n. sida, där den mötte
Vretavägen och vägen från staden. Vid gamla Stångsgatan synes ha varit ett
torg, vid nuv. Stortorget ett annat samt invid borggården det redan å 1757 års
karta upptagna s. k. Järntorget, där en med delvis röda stenar befintlig
stensättning betecknar platsen för Linköpings blodbad. Då det blivit sagdt, att detta
Järntorg varit bebyggdt, må nämnas, att av såväl en karta från 1600-talet som
även den karta, som finnes i landtmäterikontoret i Stockholm, och som
uppgjordes över staden efter branden år 1700, framgår att denna öppna plats eller
detta torg icke varit bebyggdt. Åren 1642 och 44 föreskrevs ny gatureglering,
vilken säkerligen icke hunnit försiggå till 1700 års brand. År 1646 blev
bestämdt att en ny bro över Stångån skulle byggas, vilken först några år senare
blev färdig. De gamla broarna ödelades då. Av dessa äldre broar hade den
större, såsom belägen å stränder, som båda tillhörde landsbygden, varit både
byggd och underhållen av allmogen, men den mindre helt och hållet eller
mestadels av staden. Den nya bron byggdes av Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds och
Valkebo härad, mot löfte att slippa underhålla den, vilket löfte bekräftades vid
1675 års riksdag. Denna bro ombyggdes 1779 och 80 av sten, med tre starka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
