- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
1002

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Apotekaregatan, densamma som nu intill Nygatan å ena sidan, varefter den
avsmalnad fortsatte till Trädgårdsgatan och å andra sidan intill Prästgatan, där den liksom
förlängdes av Domprostegatan (nuv. Tornbygatan); V. och Ö. Torggatorna, den
förra en del av nuv. Platens- och den senare nuv. Handtverkaregatan;
Bokhållaregatan, densamma som nu; likaså Klostergatan, som började vid nuv. St.
Badstugatan och gick till Prästgatan (Ågatan), varifrån den gick till den nu
befintliga Kungsgatan och kallades Stånggatan; nuvarande S:t Larsgatan sträckte
sig då endast från Storgatan åt söder till dess den sammangick med
Tanneforsgatan och hette Bokbindaregatan, ehuru namnet ej är utsatt å 1800 års karta;
S:t Larsgatan, som norr om Ågatan bar namnet Gubbegatan, är nuv.
Repslagaregatan; nuv. Snickaregatan sträckte sig då endast emellan Ny- och Ågatan samt
är å 1800 års karta utan namn men kallas 1769 för Nygatan; Logegatan var
en del av nuv. Hamngatan samt började vid Spannmålstorget och slutade vid
Storgatan. En del av landskyrkogården var indelad i tomter, näml. hela östra
sidan samt vid Storgatan den nedra eller östligaste delen. Här befintliga
byggnader nedrevos under senare delen av 1800-talet. Kring borggården funnos
även flera byggnader än senare.

illustration placeholder
403. Mynningen av Storgatan vid Järntorget på 1870-talet.

Byggnaden till höger är genom donation landskamrerareboställe. Ny

byggnad uppfördes omkr. 1880.


Gårdarna voro till största delen oansenliga, understundom mer är tillbörligt
bofälliga. Så såldes t. ex. år 1805 en gammal stuga, som endast ansågs »tjenlig
till vedbränsle». Torvtak förekommo ännu på 1820-talet. De bättre husen voro
endast undantagsvis reveterade till det inre. Brandförsäkringssumman år 1805
angiver i sin mån husens värde. Nämnda år voro 55 gårdar tillsammans
försäkrade för 106,887 rdr 12 skilling och 2 runstycke i banko. Stadens rådhus
och domprostboställe innehade första platsen med 12,304 riksd. banko. Lägst
försäkradt var allmänna arbetshuset (17 Tannef. kv.) med 435 rdr banko.

Av gårdarna, år 1816 upptagna till 168 9/16 mantal, voro 12 mantal
boställen, 24 tillhörde ridderskapet och adeln, 14 ecklesiastikstaten, 36 civilstaten, 63
borgerskapet och 17 arbetsfolket, bråkdelar här icke upptagna.

Stadens omgivningar voro vid denna tid mycket kala. År 1818 utgavs
därför en föreskrift om pilars eller andra prydliga träds plantering på de allmänna
landsvägarna intill staden, för att, som det i förordningen heter, »befordra en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/1028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free