Östergötland / II. Östergötlands beskrivning / 1006 (1914-1920) Author: Anton Ridderstad Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämnas kvalificerade: biskopen, pastor, klockaren, djäkne 1, skräddare 6,
skrädderska 1, snickare 1, guldsmed 1, smeder 2, kopparslagare 1, grytstöpare 1,
tunnbindare 1, skinnare 2, hattmakare 1, skomakare 3. Högsta
förmögenhetsbeloppen hade Per Eriksson, Kristoffer Larsson och Simon Larsson samt 3 andra
handlande, en skräddare och en guldsmed, biskopen och pastor samt Per
Klemetsson (fogde?), vilka voro taxerade till omkr. 1,000—300 m:k. De övriga gå
för det mesta ej över 100 m:k. Ett mynthus inrättades här av biskop Brask,
men upphörde utan tvivel med hans flykt. År 1635 anlades här boktryckeri av
Kristian Günther, vilken förut haft boktryckeri i Kalmar. En handling av år
1682 befinnes undertecknad av 7 eller 8 rådmän, 47 handtverkare i mera än 20
yrken och 56 andra borgare. Under 1700-talet räknades till stadens förmåner
apotek, boktryckeri, tobaksfabrik, en ylle- och en linnefabrik. Staden ägde då
rätt till följande marknader: Trettondedagsmåndag, Fastelagsmåndag, Tjällmo
marknad 9/2, beviljad vid riksdagen 1756, Midfastetorsdag, Valborgsmässan 1/5,
Persmässan 29/6 (frimarknad), Bertilsmässan 24/8 i Kisa, Mikaelsmässan 11/10,
Britesmässan 7/10 i Åtvid, Karinsmässan 25/11 samt Thomasmässan 21/12. I
början av 1800-talet höllos här årligen marknader 20/2, 10/5, 30/6 (Persmässan), 11/10
och 11/12. Persmässan ansågs som en av de betydligare i riket samt var så
gammal, att den finnes omtalad redan i landskapslagen. Ännu 1863 funnos 5
marknader ungefär vid nämnda tider. Från 1864 t. o. m. 1866 funnos endast
2 marknader, i maj och september, samt från 1867 endast den i september,
men även denna avskaffades efter 1875 gjord framställning. Från 1864 äro
marknaderna ersatta med s. k. kreatursmöten, 2:a onsdagen i var månad.
»Torgdag» förekommer var onsdag och lördag.

408. Järnvägsbron under byggnad år 1911.

Under 13, 14 och 1500-talen var, som redan nämnt, staden ofta utsatt för
olikartade olyckor, och den hann knappt hämta sig från en, förr än en annan
följde. Efter dessa tider blev dock förhållandet olika, och från 1600-talet synes
staden i någon mån förkovrat sig, icke minst genom regeringens omsorg om
densamma.

Med 1800-talet samt isynnerhet från 1860-talet är det likväl, som staden
egentligen gått framåt, och utvecklingen varit av större betydenhet. Härtill har
icke minst bidragit anläggandet av de kanalleder, som gå staden förbi (se Ögtld I,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>